Medborgarpolitik -

Vallokalsundersökningen är en guldgruva.

Åke Thunström

-

oktober 13, 2026

Vallokalsundersökningen är en guldgruva.

Vallokalsundersökningen Valu består av över 13 000 intervjuer av väljare som gjordes i samband med höstens val 2026. Svaren är en guldgruva för alla som är intresserade av politisk opinionsbildning.

Vi i Tankesmedjan Medborgarperspektiv.se lyfter här fram det vi fastnat för. Vi kan lova intressant läsning. (AI har inte varit involverat.)

Summering av summering

Hög rörlighet (35 %)
Sena beslut, särskilt bland L
SD:s höga lojalitet
Högeridentifikation bland väljarna
M starkt bland unga
S starkt bland äldre
Akademiker vs arbetare
Utländsk bakgrund → vänster
Tydlig blockpolarisation i sakfrågor

Summering (sidhänvisningar längre ner)

1/3 av väljarna röstade den här gången på ett annat parti.
32% bestämde sig sista veckan, vilket visar att det är viktigt att ”valspurta”. För L var det 2/3 av deras väljare som bestämde sig under sista veckan.
Majoriteten av väljarna kände sig mer höger än vänster. (Något att tänka på i de pågående regeringsförhandlingarna.)
Vänsterväljarna var mer ideologiska i sina val. Högerväljare såg mer till ekonomin
Hårdare straff och insatser för miljön betydde mest för väljarna.
Vallokalsundersökningen gav de rödgröna 1,7% för mycket (ger skäl att avvakta med jublandet).
11% av väljarna 2022 bytte block varav hela 37% av L väljare bytte block. L är nog idag fritt från de som inte gillade SD
SD hade den trognaste väljarskaran.
Åkesson hade störst betydelse som partiledare för val av parti.
M hade högst förtroende att lösa olika samhällsfrågor medan S hade ett jämnare förtroende.
Väljare inom blocken tyckte ganska lika
C väljare var kluvna: gillar det vänstern prioriterar men känner sig tillhöra högern.
M var största partiet bland de yngre (upptill 30 år)!
Akademiker var till 2/3 röda medan 1/2 av arbetarna röstade höger. (Det kan vara en reaktion mot de rödgrönas frikostighet med bidrag till de som inte arbetar.)
S tenderar att vara ett pensionärsparti. Basen för S är de äldre över 65 som till 36% röstade på S. Det innebär att ca 10% av deras 28% väljare är pensionärer!
För MP-väljare hade den egna ekonomin ingen större betydelse för val av parti. (MP-väljare kan sägas vara de mest ideologiska.)
Majoriteten av väljare tyckte inte att flyktingar/invandring är ett prioriterat samhällsområde trots att det i grunden förändrat Sverige.
Vänsterblocket fick massivt stöd av invandrare med utländsk bakgrund, ca 65%. Dock oklart hur stor väljargrupp de utgör.

Genom åren har jämvikten mellan blocken varit tydlig vilket kan vara en konsekvens av att förlorande block till nästa val justerar sina program för att vinna över väljare, vilket gör det tidigare vinnande blocket till förlorare nästa gång. Det skapar ett konstant jämviktsläge.

I detta ligger ändå en tydlig polarisering då det i de flesta, om inte inom alla områden, finns tydliga skillnader mellan vänster- och högerväljare. Inom blocken tänker väljarna ganska lika. Sverige med ett tvåpartisystem är i det avseendet inte avlägset.

Vallokalsundersökningen Valu

https://omoss.svt.se/download/18.c7d6c981a0a583535d1535/1789484134179/Valu%202026%20seminarium%20260915.pdf

I detalj

De som intervjuades av Valu var något mer vänster än vad valresultatet visade: 1,7% mer för det röda blocket. Sid 6.
63% av L-röstarna bestämde sig sista veckan! Åkessons krav på L för 3,5% i opinionsmätningar satte nog fart på stödröstandet för L. Sid 10.
SD har de säkraste väljarna då endast 18% av deras röstare bestämde sig sista veckan. Detta överensstämmer med att 78% av SDs väljare 2022 också valde SD 2026. Detta är högsta siffran av trogna väljare bland samtliga partier. Sid 18. Snittet för de andra partierna var 32%. Sid 10.
35% av de som röstade 2022 valde annat parti 2026. Sid 17.
Miljön hade av 16 redovisade orsaker till att rösta näst lägst betydelse för val av parti (nr 1 var sjukvården), sid 12. Detta står i kontrast till att satsa på ett miljövänligt samhälle hade stor betydelse som politisk fråga enligt sid 42.
C väljare var kluvna: de gillade det vänstern prioriterar, sid 13, men kände sig mer höger, sid 38.
De olika blockens väljare värderade nedanstående frågor mest olika. Sid 13.
- Klimat
- Miljö
- Sveriges ekonomi
- Den egna ekonomin
- Försvar
- Jämställdhet
- Lag och ordning
SD ensamma om att sticka ut i en fråga och det gäller invandring/flyktingar. Alla övriga väljare såg invandring/flyktingar som inte speciellt viktigt. I övrigt tycker väljarna inom blocken ganska lika. Sid 13.
S ligger bäst till när det gäller jämn tilltro från väljarna att hantera 16 samhällsområden. Sen kommer M och SD vilket också speglar partiernas storlek. M har dock totalt större förtroende än S för 16 samhällsområden som tas upp i undersökningen. Sid 14.
Väljarkåren ansåg att företagens villkor är den minst viktiga frågan. Man fäster alltså inte stor vikt vid ett samhällsområde som har stor betydelse för välståndet. Detta kan bero på att man tyckte att företagandet går bra. Sid 15.
Blocköverskridandet var måttligt. Räknat på hur man röstade vid valet 2022 och hur man bytte block enligt sid 18, bytte 11 väljare av 100 block 2026 (S=3,7 väljare V=0,3 M=2,3 MP=0,2 SD=1,0 KD=0,6 C=1,2 L=1,7).
37% av L väljare 2022 valde rödgröna 2026, troligtvis pga av acceptansen av SD. Sid 18.
57% av kvinnorna valde det röda blocket medan 54% av männen valde högern. Högerblocket var störst bland 18-21 åringar. I övriga åldersklasser är rödgröna störst. Sid 20. S sticker ut med 35% röstandel bland de som var äldre än 65 år. Övriga partier hade jämnt antal väljare inom de olika åldersgrupperna.
M var klart större än S bland väljarna upptill 30 år. Sedan vände det och S blev ännu mer klart större bland de som var över 30 år. Sid 20.
63% av akademiker/SACO röstade rödgrönt.medan hälften av arbetarna röstade höger. Sid 22. 66% med forskarutbildning röstade rödgrönt. Sid 23.
58% i offentlig sektor röstade rött. 55% i privat sektor röstade höger. Sid 24.
Bland män var S, M och SD jämnstora med drygt 20% av rösterna per parti. Sid 26. Tar man bort invandrarrösterna torde SD vara största partiet bland svenska män.
47% av förstagångsväljarna valde rödgröna, 52% högern. Sid 27.
S var starka bland de äldre 36%, sid 28. De äldre utgjorde ca 30% av alla röster. Av S valsiffror på 28% är alltså hela 10% pensionärer!
45% av LO-arbetarna röstade på högern. Sid 29.
Borgerliga väljare anser att den egna ekonomin har stor betydelse för valet. Detta är klart högre än för de röda väljarna som därmed kan sägas vara mer ideologiska. MP-väljare sticker härvidlag ut, endast 7% av dem ansåg att den egna ekonomin hade stor betydelse för valet. Sid 31.
69% av väljare som ansåg sig vara utomeuropeiska (kan vara födda i Sverige) valde vänsterblocket. 63% av dom som var utlandsfödda valde vänsterblocket. Sid 32.
Av väljare med europeisk eller utomeuropeisk bakgrund röstade 10% på SD. SD är fjärde största parti bland alla väljare med utländsk bakgrund. Sid 33.
Väljarkåren anser sig vara mer höger än vänster. Sid 36.
Hårdare straff och ett mer miljövänligt samhälle hade störst acceptans. Sid 42. Skepsis mot mer invandring var tydlig (som alltid – oss veterligen har det aldrig funnits en majoritet för invandring). De röda väljarna tycker dock det är dåligt att ta emot färre flyktingar. Sid 43.
Vinstutdelningar, kärnkraft och karensdag delade upp väljarna tydligast mellan blocken. Sid 44.
31% var missnöjda med regeringens ekonomiska politik. Sid 53.
Politikerförtroendet är högre än 50% hos alla väljare förutom hos V-väljare (46%). Sid 56.
Jimmie Åkesson har klart störst betydelse som partiledare och som grund till att man valde SD. Sid 60.
Låg preferens för olika regeringskonstellationer där Tidö dock har högre preferenser än vänsterblocket. Sid 62.
C sticker ut som ett mittenparti då de har flest väljare som kan tänka sig en blocköverskridande regering. Sid 63.
Borgerliga väljare mer positiva till blocköverskridande regeringar. Sid 64.

Allmänt:

Med tanke på diskussionerna kring hur muslimer röstar bör Vallokalsundersökningen kompletteras med

hur religiösa utövare röstar
hur etniciteter röstar
antal väljare (proportionerligt till de 13000 intervjuade) så att gruppers påverkan på valresultatet kan beräknas
blocköverskridande väljare bör summeras per block

Tankesmedjan Medborgarperspektiv.se

Åke Thunström ordf

20261013

Övriga utskick, se

https://www.medborgarpolitik.nu/category/

Genomgång av nya riksdagens ledamöter

Åke Thunström

-

oktober 10, 2026

0

Vi har med hjälp av AI gjort en genomgång av den nya riksdagens sammansättning avseende på

Kön
Invandrarbakgrund
Pensionärsbakgrund (pensionärerna står för ca 30% av valdeltagande)
Ålder

Genomgången visar att kvinnliga riksdagsledamöter och ledamöter med invandrarbakgrund är klart vanligast hos de de rödgröna partierna. Detta speglar också väl de rödgrönas väljare som klart oftare är kvinnor och invandrare. Se statistiken per parti nedan.

Ledamöter med invandrarbakgrund (inkl de som är födda i Sverige av utländska föräldrar) är 17,8%. De är då något underrepresenterade jämfört med väljarkåren med motsvarande invandrarbakgrund. Grok AI uppskattar att väljarna med invandrarbakgrund utgjorde 20-25% av valdeltagandet.

Antal riksdagsledamöter som uppnått pensionsålder är 3,7% vilket är en kraftig underrepresentation sett mot antal pensionärer som röstat. Valdeltagandet från pensionärer uppskattas till att utgöra 30% av antalet avgivna röster (de utgör 28,5% av väljarkåren men har något högre valdeltagande).

Antalet ledamöter som är pensionärer är någorlunda spritt bland partierna.

Medelåldern för ledamöterna ligger i mitten på det som kallas mitt i livet 40-60 år.

Sammanställning alla ledamöter – 349 mandat

1. Kvinnor: 159 (45,6 %) · Män: 190 (54,4 %)

2. Utomeuropeisk bakgrund: 42 (12,0 %)

3. Övriga invandrare (europeisk bakgrund): ca 20 (5,7 %)
Totalt antal invandrare: ca 62 (17,8 %)

4. Pensionärer (födda ≤ 1960): 13 (3,7 %)

Snittålder: 47,3

I detalj

Redovisning av partiernas riksdagsledamöter utifrån man/kvinna, invandrare och pensionär. Rangordning längre ner.

Socialdemokraterna (S) – 99 mandat

1. Kvinnor: 47 (47,5 %) · Män: 52 (52,5 %)

2. Utomeuropeisk bakgrund: 13 (13,1 %)

3. Övriga invandrare (europeisk bakgrund): 6 (6,1 %)
Totalt antal invandrare: 19 (19,2 %)

4. Pensionärer (födda ≤ 1960): 3 (3,0 %)

Snittålder 47,7

Moderaterna (M) – 70 mandat

1. Kvinnor: 34 (48,6 %) · Män: 36 (51,4 %)

2. Utomeuropeisk bakgrund: 5 (7,1 %)

3. Övriga invandrare (europeisk bakgrund): 4 (5,7 %)
Totalt antal invandrare: 9 (12,9 %)

4. Pensionärer (födda ≤ 1960): 1 (1,4 %)

Snittålder 48,0

Sverigedemokraterna (SD) – 62 mandat

1. Kvinnor: 15 (24,2 %) · Män: 47 (75,8 %)

2. Utomeuropeisk bakgrund: 2 (3,2 %)

3. Övriga invandrare (europeisk bakgrund): 3 (4,8 %)
Totalt antal invandrare: 5 (8,1 %)

4. Pensionärer (födda ≤ 1960): 3 (4,8 %)

Snittålder 45,9

Vänsterpartiet (V) – 30 mandat

1. Kvinnor: 20 (66,7 %) · Män: 10 (33,3 %)

2. Utomeuropeisk bakgrund: 9 (30,0 %)

3. Övriga invandrare (europeisk bakgrund): 2 (6,7 %)
Totalt antal invandrare: 11 (36,7 %)

4. Pensionärer (födda ≤ 1960): 0 (0,0 %)

Snittålder 42,6

Centerpartiet (C) – 25 mandat

1. Kvinnor: 16 (64,0 %) · Män: 9 (36,0 %)

2. Utomeuropeisk bakgrund: 1 (4,0 %)

3. Övriga invandrare (europeisk bakgrund): 2 (8,0 %)
Totalt antal invandrare: 3 (12,0 %)

4. Pensionärer (födda ≤ 1960): 2 (8,0 %)

Snittålder 51,8

Kristdemokraterna (KD) – 22 mandat

1. Kvinnor: 7 (31,8 %) · Män: 15 (68,2 %)

2. Utomeuropeisk bakgrund: 1 (4,5 %)

3. Övriga invandrare (europeisk bakgrund): 1 (4,5 %)
Totalt antal invandrare: 2 (9,1 %)

4. Pensionärer (födda ≤ 1960): 0 (0,0 %)

Snittålder 48,9

Miljöpartiet (MP) – 22 mandat

1. Kvinnor: 12 (54,5 %) · Män: 10 (45,5 %)

2. Utomeuropeisk bakgrund: 7 (31,8 %)

3. Övriga invandrare (europeisk bakgrund): 1 (4,5 %)
Totalt antal invandrare: 8 (36,4 %)

4. Pensionärer (födda ≤ 1960): 1 (4,5 %)

Snittålder 45,4

Liberalerna (L) – 19 mandat

1. Kvinnor: 8 (42,1 %) · Män: 11 (57,9 %)

2. Utomeuropeisk bakgrund: 4 (21,1 %)

3. Övriga invandrare (europeisk bakgrund): 1 (5,3 %)
Totalt antal invandrare: 5 (26,3 %)

4. Pensionärer (födda ≤ 1960): 3 (15,8 %)

Snittålder 50,2

Rangordning efter andel

Kvinnor (högst till lägst)

1. Vänsterpartiet – 66,7 %

2. Centerpartiet – 64,0 %

3. Miljöpartiet – 54,5 %

4. Moderaterna – 48,6 %

5. Socialdemokraterna – 47,5 %

6. Liberalerna – 42,1 %

7. Kristdemokraterna – 31,8 %

8. Sverigedemokraterna – 24,2 %

Övriga invandrare / europeisk bakgrund (högst till lägst)

1. Centerpartiet – 8,0 %

2. Vänsterpartiet – 6,7 %

3. Socialdemokraterna – 6,1 %

4. Moderaterna – 5,7 %

5. Liberalerna – 5,3 %

6. Sverigedemokraterna – 4,8 %

7. Kristdemokraterna – 4,5 %

8. Miljöpartiet – 4,5 %

Utomeuropeisk bakgrund (högst till lägst)

1. Miljöpartiet – 31,8 %

2. Vänsterpartiet – 30,0 %

3. Liberalerna – 21,1 %

4. Socialdemokraterna – 13,1 %

5. Moderaterna – 7,1 %

6. Kristdemokraterna – 4,5 %

7. Centerpartiet – 4,0 %

8. Sverigedemokraterna – 3,2 %

Seniorer / pensionärer födda ≤ 1960 (högst till lägst)

1. Liberalerna – 15,8 %

2. Centerpartiet – 8,0 %

3. Sverigedemokraterna – 4,8 %

4. Miljöpartiet – 4,5 %

5. Socialdemokraterna – 3,0 %

6. Moderaterna – 1,4 %

7. Kristdemokraterna – 0,0 % 8. Vänsterpartiet – 0,0 %

Ålder riksdagsledamöter

Centerpartiet – 51,8 år
Liberalerna – 50,2 år
Kristdemokraterna – 48,9 år
Moderaterna – 48,0 år
Socialdemokraterna – 47,7 år
Sverigedemokraterna – 45,9 år
Miljöpartiet – 45,4 år
Vänsterpartiet – 42,6 år

Hur siffrorna togs fram av Grok AI

Här är en tydlig genomgång av hur Grok AI/jag bedömde varje kategori när det gäller riksdagsledamöterna:

1. Kön (kvinna eller man)

Jag använde det officiella fältet kon från Riksdagens öppna data (personlista). Där anges varje ledamot som antingen kvinna eller man. Det är samma källa som riksdagens egen könsfördelningsrapport, så det är den mest tillförlitliga och objektiva metoden. Inga egna bedömningar utifrån namn eller foto gjordes.

2. Utomeuropeisk bakgrund (inkl. född i Sverige med utlandsfödda föräldrar)

Jag utgick från Tobias Hübinettes kartläggning publicerad 1 oktober 2026. Han räknar personer som:

• själva är födda utanför Europa, eller

• är födda i Sverige men har en eller två utrikesfödda föräldrar (andra generationen).

Detta motsvarar precis den definition av utländsk bakgrund som du efterfrågar. Siffrorna per parti (t.ex. 13 för S, 9 för V, 7 för MP osv.) kommer direkt från hans sammanställning.

3. Europeisk bakgrund / övriga invandrare (inkl. född i Sverige med utlandsfödda föräldrar)

Här gjorde jag en egen uppskattning utifrån:

• namn som tydligt pekar på europeiskt ursprung utanför Sverige (finska, danska/norska, östeuropeiska, tyska, baltiska, etc.),

• kända offentliga uppgifter om bakgrund.

Även här ingår både personer som själva är födda i ett europeiskt land och andra generationen (födda i Sverige med föräldrar från Europa). Uppskattningen är konservativ – jag räknade bara fall där namnet eller bakgrunden är relativt tydlig. Personer som redan ingår i Hübinettes utomeuropeiska kategori räknades inte med här.

4. Senior (pensionär)

Jag använde det officiella födelseåret (fodd_ar) från Riksdagens öppna data. Alla ledamöter födda 1960 eller tidigare (dvs. 66 år eller äldre under 2026) räknades som seniorer. Inga andra bedömningar gjordes.

Sammanfattningsvis:

• Kön och senior = rena officiella registeruppgifter från riksdagen.

• Utomeuropeisk bakgrund = Hübinettes definition (inkl. andra generationen).

• Europeisk bakgrund = namn- och bakgrundsbaserad uppskattning (inkl. andra generationen).

Tankesmedjan Medborgarperspektiv.se

Åke Thunström ordf

2026-10-08

Övriga utskick, se

https://www.medborgarpolitik.nu/category/lobbying

Svenska haverier

Åke Thunström

-

september 7, 2026

0

Ett haveri är ett haveri. Tsunamin 2004 visade hur sårbart Sverige kan vara när många medborgare drabbas samtidigt och hemtransporter måste ske under press. Men under de senaste decennierna har vi fått betydligt mer långsiktiga och kostsamma systemfel. Dessa har i hög grad formats av politiska beslut och av en medierapportering som länge undvek vissa frågor.

De mest allvarliga problemen:

Tillväxten av utanförskapsområden
Brister i integrations- och migrationspolitiken
Rättsstatens oförmåga att hejda gängkriminaliteten
Oförmåga att hantera politisk islam och parallella samhällsstrukturer
Kostnaderna för en alltför snabb omställning av energisystemet
Ett biståndssystem med svag resultatstyrning
Svag försörjningsberedskap
Identitets- och bidragsfusk
Kommunalekonomiska obalanser
Public services förtroendeklyfta

Dessa problem har sammantaget bromsat Sveriges välståndsutveckling och försvagat samhällskontraktet.

I detalj:

Utanförskapsområdena

Socialpolitiken och migrationspolitiken har inte lyckats stoppa framväxten av områden med hög arbetslöshet, låg tillit och organiserad kriminalitet. Kostnaderna är stora – både i direkta bidrag och i kriminalitetens följdverkningar. En tydligare politik hade krävt mätbara krav på språk, arbete och laglydnad, med konsekvenser för uppehållstillstånd och bidrag vid upprepade underlåtelser.

Mångkultur och parallella samhällen

När kulturella skillnader är stora och integrationskraven svaga uppstår parallella strukturer. Sloganen ”gilla olika” fungerade som en ursäkt för att inte ställa krav. Framgångsrik integration förutsätter i praktiken att majoritetssamhällets grundläggande normer – rättsstat, jämställdhet, yttrandefrihet och sekulär lagstiftning – prioriteras.

Rättsstaten och gängkriminaliteten

Rättsväsendet har inte hunnit med den snabba tillväxten av gäng och klanbaserad kriminalitet. Resultatet syns i skjutningar, sprängningar och en överbelastad kriminalvård. Kraftfullare verktyg – snabbare rättsprocesser, utökade möjligheter till utvisning även av familjemedlemmar vid allvarlig brottslighet, och effektivare verkställighet – hade behövts tidigare.

Politisk islam

Islamism och parallella rättsuppfattningar har fått utrymme utan att politiken tydligt definierat gränserna för vad som är förenligt med en demokratisk, sekulär rättsstat. Frågan handlar inte om religionen i sig, utan om de politiska och sociala konsekvenser som uppstår när delar av en växande befolkning inte delar de demokratiska spelreglerna.

Energipolitiken

Avvecklingen av en stor del av kärnkraften, i kombination med en snabb omställning, har skapat högre elpriser, sämre systemstabilitet och ökade kostnader för både hushåll och industri. Besluten fattades under starkt politiskt och medialt tryck. En mer tekniskt och ekonomiskt förankrad politik hade sparat både pengar och försörjningstrygghet.

Biståndet

Under lång tid har stora belopp gått till länder utan tydliga krav på resultat och institutionell utveckling. Flera utvärderingar har pekat på svag effektivitet och risk för att stödet försvagar mottagarländernas egna reformer. En mer restriktiv och resultatorienterad biståndspolitik hade varit mer ansvarsfull.

Försörjningsberedskap

Sverige är i dag starkt beroende av import av livsmedel, läkemedel, energi och andra kritiska varor. En allvarlig störning – krig, blockad eller annan kris – skulle snabbt bli kännbar. Ökad inhemsk produktionskapacitet och lagerhållning är en fråga om nationell säkerhet, inte isolationism.

Identitets- och bidragsfusk

Systemet har under lång tid varit sårbart för personer som använder flera identiteter för att få ut bidrag. En mer konsekvent användning av biometriska kontroller vid utbetalning skulle både minska fusket och ge en klarare bild av problemets omfattning.

Kommunernas ekonomi

Det statliga och delvis kommunala utjämningsstödet till större kommuner har gjort det möjligt att skjuta upp nödvändiga strukturreformer. Ett tydligare tryck på ekonomiskt ansvarstagande, inklusive stegvis minskat stöd vid långvariga underskott, skulle tvinga fram bättre prioriteringar.

Public service och mediernas roll

Förtroendet för public service är tydligt lägre bland borgerliga väljare än bland vänsterväljare. Det är ett problem för institutionens legitimitet. En mer balanserad granskning av både höger- och vänsterpolitik, samt större öppenhet kring redaktionella vägval, hade stärkt förtroendet. Media har under lång tid varit ovilliga att belysa vissa av de ovanstående problemen i tid. Det har försvårat politiska korrigeringar.

Politiker har hänvisat till att man ”varit naiv”. I de flesta andra sammanhang hade upprepade och kostsamma felbedömningar lett till avsked eller politiskt ansvar. Här har ursäkterna i stället accepterats.

Övrigt

Kollektiva beslut kan gå allvarligt fel. Därför behövs fler röster som ifrågasätter den rådande konsensusen – både i media och i politiken. Politisk korrekthet som hindrar saklig analys är i sig ett systemfel.

Liknande mönster syns i flera västeuropeiska länder. Kostnaderna är redan höga, och tillväxten är svag.

Tankesmedjan Medborgarperspektiv.se

Åke Thunström, ordförande

2026-09-07

Övriga utskick: https://www.medborgarpolitik.nu

Alla som röstar Tidö har sunt förnuft

Åke Thunström

-

september 6, 2026

0

Sunt förnuft är väsentligen samma sak som god överlevnadsinstinkt vilken är den medfödda driften hos levande organismer att skydda sig själva och sin avkomma för att säkerställa artens fortlevnad. Det är en grundläggande biologisk mekanism som involverar både fysiologiska och psykologiska reaktioner.

Instinkterna är följande;

Kamp- och flyktreaktion (fight-or-flight response): En primär drift att försvara sig och familjen vid fara.

Sökande efter mat och vatten: En primär drift för att upprätthålla kroppens funktioner.

Undvikande av fara: Att naturligt dra sig undan från potentiella hot, farliga miljöer eller rovdjur.

Reproduktion: Driften att föra sina gener vidare för artens fortlevnad.

Skydd av avkomma: God föräldraomsorg för att säkerställa nästa generations överlevnad.

En fullgod överlevnadsinstinkt är en nödvändighet också i vår moderna civilisation eftersom vi människor nu precis som under stenåldern lever under diverse faror och hot, även om karaktären av dessa är delvis annorlunda.

Hur står det då till med överlevnadsinstinkten hos svenskarna? Har våra beslutsfattare, politikerna, tillräckligt bra överlevnadsinstinkt, som i sig är en förutsättning för konsekvensanalys, med avseende på hur olika beslut kommer att påverka dem själva, deras barn och barnbarn samt samhällsgemenskapen i övrigt både på kort- och lång sikt? Har den övriga befolkningen intakt överlevnadsinstinkt med tanke på hur de röstar i allmänna val? Svaret på ovanstående frågor är att överlevnadsinstinkten har uppvisat stora brister, speciellt under perioder med socialistisk/kommunistisk politisk ledning, vilket bevisas av en samhällsutveckling med omfattande problem (inte utmaningar).

Tidöpartierna har genom sin förda politik de senaste åren visat att de har en bättre överlevnadsinstinkt och därmed konsekvensanalys sträckande sig över många år och inte bara en mandatperiod, medan de socialistiska och kommunistiska partierna väsentligen omfamnar politik som inte tidigare har fungerat i Sverige eller för den delen i andra socialistiska och kommunistiska länder. Tidöpartiernas politik inom alla politikområden har en långsiktighet och realism som vänsterpartierna saknar. Jämför som exempel invandring, energi, handel, skatter, rättsväsende, polis, kriminalvård, försvar, infrastruktur, utbildning m.m.

Här några talande exempel på vad Tidöpartierna beslutat under mandatperioden;

Genom skärpta straff, dubbla straff för gängrelaterad brottslighet, visitationszoner, preventiva vistelseförbud, utökade hemliga tvångsmedel och avskaffad mängdrabatt har man på allvar börjat trycka tillbaka de kriminella nätverken. Många av dessa åtgärder drevs igenom trots nej-röster från Vänsterpartiet och Miljöpartiet, medan Socialdemokraterna ofta velat mildra dem. Resultaten syns redan: antalet skjutningar har kraftigt minskat – med omkring 60 procent sedan toppåret 2022 – och det börjar höras från kriminella kretsar att det blivit för jobbigt att fortsätta.

Samma princip om ansvar och långsiktigt skydd syns i kraven för medborgarskap. Tidöpartierna har nu infört språkkrav, försörjningskrav och längre vistelsetid. Det är åtgärder som länge efterfrågats, men som fördröjts i årtionden. Redan 2002 föreslogs språkkrav för medborgarskap, men mötte starkt motstånd – bland annat kallades det ”mörkbrun hundvisselpolitik” av socialdemokrater. Trots att i princip alla partier idag säger att kunskaper i svenska är avgörande för anställning och integration, är det först under Tidö som kraven faktiskt blivit verklighet.

Om man inte röstar Tidö så röstar man i praktiken för socialism och kommunism, som aldrig fungerat långsiktigt, och har då definitionsmässigt en icke fungerande överlevnadsinstinkt.

Tankesmedjan Medborgarperspektiv.se

Åke Thunström ordf

20260906

Skribent

Per-Gunnar Larsson

Fd flygöverläkare och stabsläkare i Försvaret

Texten publicerades på Bulletin 29 aug 2026

Övriga utskick, se

https://www.medborgarpolitik.nu/category/lobbying

Se våra valaffischer

Åke Thunström

-

augusti 30, 2026

0

Till opinionsbildare i Sverige,

Vi har tagit oss friheten att utifrån ett Tidöperspektiv göra valaffischer riktade mot kvinnor:

https://www.medborgarpolitik.nu/2025/12/22/valaffischer-for-kvinnor-for-valet-2026-13-sep/

Ett smakprov:

Vi vill också passa på att repetera valaffischerna för 2022, väl så aktuella då det inte går så fort alla gånger i politiken. Nöjsam läsning väntar! Bör kanske sägas att affischerna inte favoriserar de rödgröna.

https://medborgarperspektiv.se/valaffischer

Smakprov:

Tankesmedjan Medborgarperspektiv.se

Åke Thunström ordf

20260830

Övriga utskick, se

https://www.medborgarpolitik.nu/category/

Ordet ”quisling” räddade vänstern från debatten om skattefinansierad islamism

Lars Bernhoff

-

augusti 8, 2026

0

Ordet ”quisling” räddade vänstern från debatten om skattefinansierad islamism

Till opinionsbildare i Sverige,

Den senaste tidens mediestorm kring Richard Jomshofs uttalande om Aftonbladets Anders Lindberg följde ett förutsägbart mönster. När ordet ”quisling” kastades ut fick vänstern och ledande mediedebattörer ännu ett frikort från sakdebatten. Genom att fokusera helt på ordval och etiketter slapp man bemöta den allvarliga sakfråga som utlöste reaktionen.

Denna avledningsmanöver måste synas. Det är dags att vi ser till vad frågan faktiskt gäller i sak: mediernas och Socialdemokraternas ansvar för att politisk islamism tillåtits slå rot under en våt filt av beröringsskräck.

I detalj

1. Den demografiska och politiska maktstrategin. Det är ett historiskt faktum att Socialdemokraterna varit den drivande kraften bakom att förenkla och korta vägen till svenskt medborgarskap. Genom att samtidigt sluta samarbetsavtal med religiösa särintressen skapades en röstbas som gynnade S i valen, samtidigt som landets sammanhållning fick betala priset.

2. Skattefinansierad islamism: Vad forskningen visar. Denna undfallenhet har inte skett utan varningar. Krafter inom den ideologiska islamismen verkar långsiktigt för att montera ned den västerländska rättsstaten till förmån för religiösa särlagar och i förlängningen teokratiska strukturer.

Att detta inte är tomma teorier har blivit vetenskapligt belagt – bland annat genom forskaren Sameh Egyptsons uppmärksammade doktorsavhandling i teologi vid Lunds universitet. Avhandlingen blottlägger hur organisationer kopplade till Muslimska brödraskapet systematiskt infiltrerat svenska civilsamhällesstrukturer. Under täckmanteln av mångfald, religionsfrihet och välgörenhet har de kunnat bygga upp sin verksamhet med full statlig och kommunal bidragstäckning genom organisationer som utåt uppvisat goda hjälpande och religiösa syften.

3. Åsiktskorridoren som kvävde den ärliga debatten. I stället för att granska denna systemhotande utveckling har tongivande vänstermedier – med Anders Lindberg i spetsen – fungerat som en effektiv bromskloss. Saklig kritik mot politisk islam har konsekvent stämplats som ”rasism” eller ”främlingsfientlighet”. Lindberg har själv inte tvekat inför hårda historiska jämförelser, som när han inför valet 2022 liknade borgerligheten vid 1930-talets Franz von Papen.

Detta har skapat en snäv åsiktskorridor där många politiker helt enkelt inte haft styrkan att ta den mediestorm som uppstår när man utmanar etablerade sanningar. Som ett direkt resultat har vi under decennier hindrats från att diskutera den mest grundläggande frågan av alla: Var går gränsen för vad som gynnar vårt land, och vad är det som direkt skadar det?

Slutsats

Att blanda ihop enskilda troende medborgare med aggressiv politisk islamism är ett ödesdigert misstag. När politiker markerar hårt mot denna undfallenhet görs det från en position av saklig kunskap och med ett mod som få andra visat.

Mediernas indignationsvåg kring en enskild liknelse ändrar inte det faktum att deras egna blinda fläckar har kostat Sverige dyrt. Yttrandefriheten och landets säkerhet kräver att medier inte är fredade från granskning – och att vi vågar ta sakdebatten fullt ut.

Tankesmedjan Medborgarperspektiv

Åke Thunström, ordf

20260808

Lars Bernhoff, skribent

Övriga utskick, se

https://www.medborgarpolitik.nu/category/lobbying

De nya medborgarskapskraven är fortfarande otillräckliga

Per-Gunnar Larsson

-

juli 27, 2026

0

De nya medborgarskapskraven är fortfarande otillräckliga

Till opinionsbildare i Sverige,

Medborgarskap innebär att man blir delägare av nationen Sverige.

För att bli delägare av Sverige så borde ett självklart krav vara att vederbörande har något av stort värde att bidra med, samt förklarar sin lojalitet med Sverige. Detta ”glömde” lagstiftarna bort.

I detalj

Sverige har i internationella jämförelser utmärkt sig genom att bevilja medborgarskap på ett närmast kravlöst sätt. De nya utökade kraven från 6 juni i år är listade nedan, men det föreligger mängder av undantag. Allt kan läsas på https://www.migrationsverket.se/du-vill-ansoka/svenskt-medborgarskap/medborgarskap-for-vuxna/medborgarskap-for-vuxna.html#svid10_2cd2e409193b84c506a28259

Längre boendetid i Sverige: Hemvistkravet är som huvudregel utökat från fem till åtta år.

Medborgarskapsprov: Man måste klara ett medborgarskapsprov för att bevisa grundläggande kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället.

Försörjningskrav: Man måste kunna försörja dig själv.

Skötsamt levnadssätt: Det ställs hårdare krav på ett hederligt och skötsamt levnadssätt i och utanför Sverige.

Någon lojalitetsförklaring mot Sverige kommer inte att krävas.

Och om den sökande av olika skäl inte klarar att leva upp till minimikraven så kan undantag accepteras och medborgarskapet beviljas ändå.

Totalt har cirka 2 miljoner medborgarskap delats ut sedan drygt 50 år tillbaka. Utrikes födda med svenskt medborgarskap var drygt en miljon 2017, enligt statistik från SCB. Utdelandet har accelererat de senaste 2-3 decennierna.

Det frikostiga och aningslösa utdelandet av medborgarskap innebär i grunden en utspädning av svenskarnas kollektiva förmögenhet. De borgerliga partierna i vårt land har mestadels stått upp för den enskilda äganderätten, och inte minst Moderaterna har varit starka vapendragare för den. Men när det gäller det gemensamma ägandet av landet Sverige har de borgerliga och också Socialdemokraterna inte fattat vilka stora värden som de har skiftat ut.

Ett medborgarskap kan för många av migranterna, som kommit till Sverige, betraktas som en miljonvinst. Medborgarskapet innebär ett delägande i hela den infrastruktur som vi svenskar och våra förfäder byggt upp. Infrastrukturen omfattar som exempel skolor, förskolor, universitet, sjukhus, kraftverk, statlig och kommunal mark, polis, kriminalvård, domstolar, räddningstjänst, statliga och kommunala myndigheter, vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, försvar, pensionssystem med mera, med mera.

Sammantaget är den ansvarslösa och närmast kravlösa utdelningen av medborgarskap ett praktexempel på att svenska politiker saknar en fullgod överlevnadsinstinkt och att de medborgare som väljer dessa politiker också saknar en fullgod överlevnadsinstinkt. Överlevnadsinstinkt innebär kortfattat att man tänker på hur beslut påverkar familjen, släkten, svenskarna och fäderneslandet på lång sikt, flera generationer framåt i tiden.

Om politikerna hade varit kloka så hade de inte gett bort stora delar av svenskarnas gemensamma förmögenhet. De hade åtminstone frågat svenskarna genom en folkomröstning, som i så fall borde ha krävt kvalificerad majoritet. Av riksdagspartierna är det endast ett parti som inte bär ansvar för den politik som medverkat till utspädningen av svenskarnas gemensamma förmögenhet.

Förutom utspädningen av vår förmögenhet som har gjort svensken fattigare så har invandringspolitiken och utdelandet av medborgarskap kraftigt påverkat vår trygghet negativt och gett undanträngningseffekter inom alla samhällssektorer och således ett sämre Sverige att leva och bo i. Om knappt 2 månader är det val igen och vi får ånyo höra, av samma politiker som ställt till problemen, att nu ska det bli förbättringar inom vård, skola, omsorg, trygghet med mera. Det vill säga väsentligen samma mantra, som de senaste 20-30 åren utan att något avgörande hänt. Det är självklart omöjligt att klara nödvändiga förbättringar om inte grundläggande strukturella problem rättas till. Ett av alla strukturella problem är de fortfarande urvattnade medborgarskapskraven.

Som kraven ser ut nu så är de alltså fortfarande otillräckliga i och med att den huvudsakliga grunden för att erhålla medborgarskap saknas; nämligen att den som ska erhålla ett medborgarskap måste ha något värdefullt att bidra med för Sverige. Därutöver är en lojalitetsförklaring med Sverige självklar.

Tankesmedjan Medborgarperspektiv.se

Åke Thunström ordf

20260726

Skribent

P-G Larsson

Övriga utskick, se https://www.medborgarpolitik.nu/category/

Dags för en ny svensk majoritetskultur

Lars Bernhoff

-

juli 11, 2026

0

En ny svensk majoritetskultur – dags att formulera en stark samhällsgemenskap som överger mångkulturens misslyckanden

Sverige står inför en historisk utmaning. Under årtionden av hög invandring har vi gått från en relativt homogen befolkning, där gemensamma värderingar fungerade som en självklar men oskriven ram, till ett samhälle där dessa värderingar måste göras tydliga och explicita. Det är först när vi kan förklara och diskutera dem som vi kan förstå varför förändringarna skett – och hur vi nu kan återupprätta en stark samhällsgemenskap.

Ett nytt och längre perspektiv behövs

Redan 1975 övergav Sverige assimilation till förmån för en lägre ambitionsnivå kallad ”integration”. Trots den sänkta ambitionen har resultatet blivit svagt. Många politiska beslut har präglats av kortsiktiga mål och bortsåg därför från många för samhället viktiga aspekter. Vi måste nu sluta gapet mellan det nya som formellt krävs för medborgarskap och vad som faktiskt krävs för en reell kulturell tillhörighet.

Mångkultur fick trots sin otydlighet och kravlöshet bli ledord för svensk integrationspolitik. Beslutet 1997 var fullt av önskedrömmar och togs strax innan en fördubbling av migrationsvolymen till ca 100.000 per år fram till kollapsen 2015. Det blev istället ett symbolord för dålig integration och har bidragit till parallella samhällen och fragmentering (180 utanförskapsområden med omkring 710 000 personer, majoritet utlandsfödda).

Istället behöver vi en majoritetskultur som är inkluderande för dem som vill bidra, men tydlig mot dem som inte gör det. Om vi ska lyckas bygga en stark samhällsgemenskap måste den också inkludera ett fungerande samhällskontrakt med balans mellan rättigheter och skyldigheter.

Kärnan i det svenska samhällskontraktet

Den som vill vara en aktiv del av Sverige ska:

• Respektera svensk lag och värderingar (jämställdhet, sekularism, yttrandefrihet, demokrati).

• Bidra ekonomiskt genom arbete och självförsörjning.

• Behärska svenska språket och förstå svensk historia och samhällsfunktion.

• Acceptera den svenska majoritetskulturen som normgivande i det offentliga rummet.

• Vårda tilliten genom ärlighet och förutsägbarhet.

De som inte vill underordna sig samhällskontraktet eller som inte förväntas klara de tydliga kraven ska avstå från att söka sig hit. Att vara utlandsfödd och välförtjänt bli fullt delaktig är en prestation som ska lyftas fram positivt och meritera för medborgarskap – men också befrias från stigmatisering som ”invandrare”.

Danmark har visat att en tydligare assimilationsinriktad politik med krav på språk, arbete och värderingar kan ge bättre resultat. Sverige behöver studera deras vilja och metoder för en liknande systemförändring även med bibehållande av integration som mål

Det låga förtroendet för svenska politiker (15–20 %) – bland de lägsta i Norden – och den sjunkande trenden under åren med hög invandring och misslyckad integration är en direkt konsekvens av politik som inte tjänat det verkliga Sverige. Ta det som en utmaning!

Det är dags att säga vad vi vill ha: Ett Sverige präglat av tillit, frihet, ansvar och sammanhållning – för alla som verkligen vill vara med och vara en aktiv del i den samhällsgemenskap som är tradition i Sverige men som har urholkats med en politik som nu behöver omprövas. Vi hoppas vi har inspirerat till det

Sverige i Valsamverkan vill ha politiker som visar kompetens.

Bevis för att media är vänstervridet

Åke Thunström

-

juni 24, 2026

0

Till opinionsbildare i Sverige – inkl rikspolitiker,

På högersidan finns en omfattande flora av fria medier och krönikörer(Samnytt, Nyheter Idag, Fria Tider, SwebbTV, Ledarsidorna, Nya Tider, Riks, Bulletin, Kvartal, Det Goda Samhället m.fl.) – ett sjuttiotal aktörer. Verksamheten är livlig och omfattande. På vänstersidan är utbudet av renodlade alternativ betydligt tunnare: Dagens ETC, Flamman, Arbetaren, Internationalen och några mindre sajter, ofta mer integrerade i etablissemanget (kultur, akademi, public service).

Avsaknaden av en vital alternativ vänstermedia ser vi som ett bevis på att etablerad media redan fyller den rollen för vänsterperspektiv.

I detalj

I Sverige definieras etablerad media i praktiken som de aktörer som regelbundet beviljas statligt mediestöd via Mediestödsnämnden samt stora kommersiella aktörer såsom Dagens Nyheter. Dessa har en privilegierad position med ekonomiskt stöd men som skapar beroende (stödet kan omprövas eller dras in vid bedömningar av ”olämpligt” innehåll). Detta skapar en asymmetri gentemot högerorienterade fria medier.

Asymmetri i medielandskapet

Enligt Mediemyndighetens beslut för 2026 får Dagens ETC över 13 miljoner kronor i stöd, medan Flamman och Arbetaren får övergångsstöd. Flera fria medier på högersidan har däremot nekats stöd vid upprepade tillfällen. Detta mönster riskerar att förstärka ensidighet och skapar ett beroende där etablerade medier har större trygghet medan fria röster lättare kan straffas ekonomiskt vilket också ger dem svagare resurser.

Detta är inte slump utan också ett starkt indicium på att stora delar av den etablerade mainstream redan täcker och förstärker vänsterorienterade perspektiv.

Två nivåer av vänsterlutning

Nivå 1 – Journalisternas privata åsikter: Undersökningar (Kent Asp m.fl.) visar konsekvent överrepresentation av vänsterpartier (S, V, MP) bland journalister – runt 70 % i äldre studier, med stark övervikt för V och MP jämfört med allmänheten.

Nivå 2 – Ledning och ägare tillåter det: SVT:s VD Anne Lagercrantz har i maj 2026 uttalat sig om kritiken mot politikbevakning för unga: ”Vi ska inte vara för en smal elit som redan har ett högt nyhetsintresse. Vi ska vara för alla.” Hon betonar bredd framför enbart djup för redan intresserade. Detta ses av kritiker som ett erkännande av att journalisternas egna uppfattningar får större spelrum i praktiken – trots SVT:s strikta policy om opartiskhet och saklighet, som förbjuder att personliga värderingar präglar rapporteringen.

Konsekvenser: Medborgarnas verklighetsbild formas via Public Service

De flesta svenskar hämtar sin viktigaste information om samhällsfrågor från radio, TV och mainstream media. Public service (främst SVT och SR) har fortsatt mycket hög räckvidd:

• SVT nådde 81 % och SR 76 % av svenskarna under 2025.

• En stor andel tar del av nyheter från SVT varje vecka eller oftare (runt 68 % enligt SOM-studier).

• Svagheten är att de yngsta generationerna överger PS

När journalistkåren lutar vänster och ledningarna inte fullt motverkar detta uppstår systematiska effekter:

• Selektiv bevakning och drev mot högerpolitik (t.ex. SD och Tidö-regeringen) jämfört med mildare hantering på vänsterkanten.

• Kritiska perspektiv på migration, integration, kriminalitet, klimatpolitikens praktik och kulturella förändringar marginaliseras i etablerad media.

• Förtroendegap: SVT:s förtroende har sjunkit till 46 % bland ”klart höger”-väljare (2025), medan det ligger betydligt högre på vänstersidan (runt 84–85 %). Sammantaget har SVT runt 70 % förtroende i befolkningen, men gapet undergräver den gemensamma verklighetsbilden.

Vi uppmanar Mediemyndighetens Mediestödsnämnd, riksdagen och medieaktörer till:

Ökad transparens kring journalistkårens värderingar, bevakningsmönster och stödbeslut för att möjliggöra professionell restriktion mot partiskhet
Ett mediestöd som aktivt främjar verklig ideologisk mångfald och täckning av svagt bevakade områden – utan godtycklig risk för indragning.
Stärkt efterlevnad av opartiskhet i public service, så att medborgarnas informationsunderlag inte blir strukturellt snedvridet.

En demokrati där majoritetens verklighetsbild formas ensidigt via skattefinansierad public service riskerar att förlora legitimitet. Låt oss säkerställa en media som speglar hela samhället – med plats för både etablerad media och fria medier.

Tankesmedjan Medborgarperspektiv.se

20260624

Skribenter

Lars Bernhoff

Åke Thunström ordf

Övriga utskick, se

https://www.medborgarpolitik.nu/category/

Högern mot media

Åke Thunström

-

juni 4, 2026

0

Flera opinionsbildare har beskrivit det kommande valet som ”högern mot media”. Vi i föreningen Medborgarperspektiv.se delar den bilden och förklarar här varför.

Frasen pekar på en asymmetrisk granskning där vänsterns svagheter ofta tonas ner medan högern – och särskilt SD-stödda Tidö-samarbetet – utsätts för hårdare och mer systematisk kritik. Detta gäller inte minst public service, som enligt lag ska vara saklig och opartisk. Se bl.a. slagsidan.se.

En skev höger-vänster-skala. En viktig förklaring till obalansen i granskningen är hur begreppen höger och vänster används. Den klassiska definitionen är baserad på den franska nationalförsamlingen år 1789 där de konservativa satt till höger om talmannen och de revolutionära till vänster. Men i modern mening handlar högerpolitik om att prioritera individen och en liten stat framför kollektivet, medan vänsterpolitik prioriterar en stor stat och kollektivet framför individen. Det välfärdsindustriella komplexet är ett tydligt exempel på det sistnämnda.

Nationalsocialism och fascism är ideologier med starka inslag av stor stat, kollektivism och centralstyrning – alltså vänsteridéer enligt ovanstående definition. Att vänstern konsekvent placerar dessa rörelser på högerkanten är en retorisk manöver som tyvärr har blivit etablerad som en sanning i svensk debatt.

I detalj

SD har under mer än 20 år aktivt uteslutet personer med avvikande åsikter från partiet, särskilt när det gäller migrationspolitiken. Detta förtjänar erkännande. Partiet var också det enda riksdagsparti som tidigt och konsekvent varnade för konsekvenserna av en okontrollerad migrationspolitik – en kritik som idag i princip delas av de flesta partier. Efter 16 år i riksdagen borde SD granskas sakligt och respektfullt, inte generellt demoniseras.

En slående parallell finns hos Vänsterpartiet. V har rensat bort mycket av den öppna kommunismen (bland annat genom namnbytet 1990), men har istället dragits med sympatier för auktoritära vänsterregimer och ökande antisemitiska inslag kopplade till Gaza-frågan. Vänsterpartiets ungdomsförbund, Ung Vänster, bekänner sig till kommunism. Trots detta saknas motsvarande kollektiva nedvärderingar som ”vänstergänget” eller ”S-gänget” i ledande medier. Kritiken mot V är oftare nyanserad och riktad mot enskilda händelser, medan Tidö-samarbetet frekvent kallas ”Tidögänget”.

Medias och public service obalans. Denna asymmetri syns tydligt hos tidningar som DN, som använder starkare och mer alarmistiska formuleringar mot regeringen än mot oppositionen (framgår av en AI-undersökning).

SVT och SR går ännu längre. De agerar ofta öppet som klimataktivister med ett tydligt kollektivistiskt perspektiv och undviker systematiskt att granska vänsterpartiernas politik på samma sätt som de granskar högern. Exempelvis har SVT bedrivit en påtaglig klimatkampanj, som flera kritiker beskriver som skattefinansierad propaganda, för att gynna vänsterpolitik. Dessutom har public service med rätta kritiserats för bristande balans i rapporteringen kring antisemitism och Gaza-frågan.

Förtroendebarometern från Medieakademin bekräftar den kraftiga polariseringen: förtroendet för SVT och SR är högt bland vänster- och mittenväljare men betydligt lägre bland höger- och SD-sympatisörer. SVT:s VD Anne Lagercrantz har vid flera tillfällen hävdat att allt material granskas noga före publicering för att säkerställa objektivitet och neutralitet. Trots detta ligger förtroendet fortsatt mycket lågt bland M- och SD-sympatisörer (ofta under 50 procent enligt flera mätningar), och någon tydlig åtgärd för ökad balans och förbättring tycks inte ha vidtagits.

Sverige som socialistisk stat. Det märkliga är att många svenskar inte inser hur socialistiskt Sverige faktiskt är. Regeringsformen pekar tydligt i riktning mot en stor stat som prioriterar bidragstagare framför produktiva medborgare och kunskap. Nationalekonomen Lars Jonung har i Ekonomisk Debatt visat hur Sveriges ekonomiska utveckling under 170 år följer graden av ekonomisk frihet – med en markant tillbakagång under den socialdemokratiska eran.

I praktiken finns ingen stark konservativ kraft i svensk riksdag idag. Alla åtta partier har i varierande grad anpassat sig till det rådande socialistiska ramverket. S har gått åt vänster. Vänsterliberalismen dominerar totalt.

Slutsats. Valet 2026 handlar om en observerbar obalans i språkbruk, vinkling och intensitet i mediebevakningen. Särskilt offentligt finansierade medier, som SVT och SR, borde granska alla sidor lika hårt och konsekvent. När SD kritiseras för sin historia förtjänar V samma sakliga granskning. När Tidö-samarbetet nedvärderas kollektivt borde samma måttstock gälla vänstersamarbeten.

En fri och balanserad journalistik är en förutsättning för ett sunt demokratiskt samtal. Idag bidrar den mediala obalansen istället till ökad polarisering och minskat förtroende.

Föreningen Medborgarperspektiv.se

2026-06-04

Skribenter

Åke Thunström ordf

Lars Bernhoff

Övriga utskick, se

https://www.medborgarpolitik.nu/category/