En ny svensk majoritetskultur – dags att formulera en stark samhällsgemenskap som överger mångkulturens misslyckanden

Sverige står inför en historisk utmaning. Under årtionden av hög invandring har vi gått från en relativt homogen befolkning, där gemensamma värderingar fungerade som en självklar men oskriven ram, till ett samhälle där dessa värderingar måste göras tydliga och explicita. Det är först när vi kan förklara och diskutera dem som vi kan förstå varför förändringarna skett – och hur vi nu kan återupprätta en stark samhällsgemenskap.

Ett nytt och längre perspektiv behövs

Redan 1975 övergav Sverige assimilation till förmån för en lägre ambitionsnivå kallad ”integration”. Trots den sänkta ambitionen har resultatet blivit svagt. Många politiska beslut har präglats av kortsiktiga mål och bortsåg därför från många för samhället viktiga aspekter. Vi måste nu sluta gapet mellan det nya som formellt krävs för medborgarskap och vad som faktiskt krävs för en reell kulturell tillhörighet.

Mångkultur fick trots sin otydlighet och kravlöshet bli ledord för svensk integrationspolitik. Beslutet 1997 var fullt av önskedrömmar och togs strax innan en fördubbling av migrationsvolymen till ca 100.000 per år fram till kollapsen 2015. Det blev istället ett symbolord för dålig integration och har bidragit till parallella samhällen och fragmentering (180 utanförskapsområden med omkring 710 000 personer, majoritet utlandsfödda).

Istället behöver vi en majoritetskultur som är inkluderande för dem som vill bidra, men tydlig mot dem som inte gör det. Om vi ska lyckas bygga en stark samhällsgemenskap måste den också inkludera ett fungerande samhällskontrakt med balans mellan rättigheter och skyldigheter.

Kärnan i det svenska samhällskontraktet

Den som vill vara en aktiv del av Sverige ska:

• Respektera svensk lag och värderingar (jämställdhet, sekularism, yttrandefrihet, demokrati).

• Bidra ekonomiskt genom arbete och självförsörjning.

• Behärska svenska språket och förstå svensk historia och samhällsfunktion.

• Acceptera den svenska majoritetskulturen som normgivande i det offentliga rummet.

• Vårda tilliten genom ärlighet och förutsägbarhet.

De som inte vill underordna sig samhällskontraktet eller som inte förväntas klara de tydliga kraven ska avstå från att söka sig hit. Att vara utlandsfödd och välförtjänt bli fullt delaktig är en prestation som ska lyftas fram positivt och meritera för medborgarskap – men också befrias från stigmatisering som ”invandrare”.

Danmark har visat att en tydligare assimilationsinriktad politik med krav på språk, arbete och värderingar kan ge bättre resultat. Sverige behöver studera deras vilja och metoder för en liknande systemförändring även med bibehållande av integration som mål

Det låga förtroendet för svenska politiker (15–20 %) – bland de lägsta i Norden – och den sjunkande trenden under åren med hög invandring och misslyckad integration är en direkt konsekvens av politik som inte tjänat det verkliga Sverige. Ta det som en utmaning!

Det är dags att säga vad vi vill ha: Ett Sverige präglat av tillit, frihet, ansvar och sammanhållning – för alla som verkligen vill vara med och vara en aktiv del i den samhällsgemenskap som är tradition i Sverige men som har urholkats med en politik som nu behöver omprövas. Vi hoppas vi har inspirerat till det

Sverige i Valsamverkan vill ha politiker som visar kompetens.