Lästips
Lästips

Tankar från förorten. Avsnitt 12 Automatkarbiner i skolskåpet, snabba cash och röstraggning.

Men det var inte bara förortens skolor som hade problem. Lärarnas auktoritet ligger idag i botten och lärare kan stämmas av elever för att de känner sig kränkta. Ibland sätter eleverna eld på läraren. På vissa gymnasieskolor i Borås har polisen gjort räder där man funnit narkotika. I vissa skolor har man funnit vapen. Det är ett mirakel att vi ännu inte haft skolskjutningar i Sverige. Gymnasieskolor som låg nära förorter drog till sig förortens personligheter. Efter min årskull sjönk betygen drastiskt, och ytterst få kom ut med fullständiga betyg. Skolan var helt enkelt inte intressant. Vissa satsade istället på musiken, och lyckades, som till exempel artisten Greekazo. I en artikel i Expressen frågar rapartisten ”Varför ska jag gå i skolan?”. Men alla kan ju inte bli framgångsrika rapartister. Liksom i fotboll kommer det alltid att bara finnas en Zlatan. Det kan visserligen finnas fler framgångsrika rapartister. Men att man inte längre tror på skolsystemet bör vara alarmerande, men inte förvånande. Jag tycker att den svenska skolan är dekadent. Det bör skapas en skolkultur där elever uppmanas att reflektera över framtiden. Att få en gedigen utbildning är alltid en bra investering, ifall man inte blir en Zlatan eller en Greekazo. Men det handlar om att vissa ungdomar ser helt enkelt ingen mening med att bli en tråkig knegarsvensson som betalar skatt resten av sitt liv till människor man aldrig träffar. Det kan låta som en dyster bild, men i förorten är den verklighetsförankrad.

Man skulle hellre satsa på en orealistisk dröm än att bli en slav. Det var antingen det eller så knarkade man och gjorde värdetransportrån. Det är inte för intet som filmen ”Snabba cash” slog igenom som den gjorde. Livet är kort, och money talks. Svenskarna får stå och knega på sina arbetsplatser och äta sina köttbullar, så kan förortens kids satsa på sina drömmar istället. När vi inte gick i skolan var vi på fritidsgården. Där spelade vi fotboll, kollade fotboll på tv eller spelade fotbolls-tv-spel. I bakgrunden brummade mikron och det luktade smält ost och kryddor. Mackorna var billiga. Ibland stals det gitarrer och annat material från förrådet. Ibland körde det in killar med moped genom fritidsgården. Ibland kastades stolar och speglar förstördes. Personalen ringde genast polisen men de kom aldrig. De hade inte tid. De var för upptagna med att kolla upp A-lagarna som bråkade med varandra över en bärs. Ibland brann det på fritidsgården.

Vänsterpartister brukade komma till fritidsgården för att ragga framtida röster. Som vanligt talade de om klassfrågor, men förortens killar brydde sig knappt. Man intresserade sig för klassfrågan, eftersom det passade förortens narrativ att svenskar var rika och invandrare fattiga. Men eftersom vänsterpartisterna trots allt var ”svennar” så brydde sig ingen. Vänsterpartisterna lämnade sedan förorten och åkte tillbaka till de etniskt svenska kvarter där de bodde. Några som däremot inte brydde sig om klassfrågor var poliserna. När de dagligen anlände, fick vi uppleva ännu en kulturell friktion. Enligt oss i förorten var polisen inte där för att hålla ordning. De var där för att utmana gängens auktoritet och förolämpa oss. Polisen hotade också förortens inkomster. Hasch och annan narkotika var något som förortens ungdomar var positiva till. En gång hittade polisen 84 gram hasch i en buske på Norrby. Det hände  att vissa kriminella placerade påsar med marijuana i stuprännor. Den restriktiva svenska drogpolicyn, inspirerad av Ronald Reagans politik, var verklighetsfrånvänd, enligt förorten. Vissa invandrare rökte hasch, och det var en viktig inkomst för de kriminella.

Några andra rökte marijuana, och vissa somalier tuggade kat. Tanken att köpa läkemedelsindustrins anti-depressiva mediciner var helt ointressant. Det var sånt som svenskar gjorde. Att dricka alkohol var inte så vanligt, beroende på det religiösa förbudet, men eftersom den svenska sekularismen nådde ut även till förorten, festade man som alla andra. Man var dock inte så pigg på att handla på Systembolaget, eftersom det var för dyrt. Istället köpte man smuggelsprit från andra invandrare som köpte billigt i Tyskland. Eller så köpte man av den lokala polacken.


LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Våra sociala kanaler

Stöd Medborgarpolitik

Stöd vårt arbete med att granska regering och myndigheter. Bli gärna månadsgivare. Klicka på beloppet i knappen.

Populära artiklar

Fler inslag från Medborgarpolitik

Hur är er inställning till yttrandefrihet?

Till partisekreterarna för Sveriges riksdagspartier ang deras inställning till yttrandefrihet...

Petition om upphörande nedvärderande politiska epitet inom public service

Till Public services Förvaltningsstiftelse, Mediemyndigheten med Granskningsnämnd och ledningsgrupper inom...

Webbutvecklare sökes för unikt projekt inom politisk förnyelse.

Vill du vara med och förändra det politiska landskapet?...

Dan Ahlmark: Allvarliga brister i den svenska författningen och inom partierna

Artikeln har tidigare publicerats på NewsVoice. Det är tydligt, att...