Home Blog

Högern mot media

Flera opinionsbildare har beskrivit det kommande valet som ”högern mot media”. Vi i föreningen Medborgarperspektiv.se delar den bilden och förklarar här varför.

Frasen pekar på en asymmetrisk granskning där vänsterns svagheter ofta tonas ner medan högern – och särskilt SD-stödda Tidö-samarbetet – utsätts för hårdare och mer systematisk kritik. Detta gäller inte minst public service, som enligt lag ska vara saklig och opartisk. Se bl.a. slagsidan.se.

En skev höger-vänster-skala. En viktig förklaring till obalansen i granskningen är hur begreppen höger och vänster används. Den klassiska definitionen är baserad på den franska nationalförsamlingen år 1789 där de konservativa satt till höger om talmannen och de revolutionära till vänster. Men i modern mening handlar högerpolitik om att prioritera individen och en liten stat framför kollektivet, medan vänsterpolitik prioriterar en stor stat och kollektivet framför individen. Det välfärdsindustriella komplexet är ett tydligt exempel på det sistnämnda.

Nationalsocialism och fascism är ideologier med starka inslag av stor stat, kollektivism och centralstyrning – alltså vänsteridéer enligt ovanstående definition. Att vänstern konsekvent placerar dessa rörelser på högerkanten är en retorisk manöver som tyvärr har blivit etablerad som en sanning i svensk debatt.

I detalj 

SD har under mer än 20 år aktivt uteslutet personer med avvikande åsikter från partiet, särskilt när det gäller migrationspolitiken. Detta förtjänar erkännande. Partiet var också det enda riksdagsparti som tidigt och konsekvent varnade för konsekvenserna av en okontrollerad migrationspolitik – en kritik som idag i princip delas av de flesta partier. Efter 16 år i riksdagen borde SD granskas sakligt och respektfullt, inte generellt demoniseras.

En slående parallell finns hos Vänsterpartiet. V har rensat bort mycket av den öppna kommunismen (bland annat genom namnbytet 1990), men har istället dragits med sympatier för auktoritära vänsterregimer och ökande antisemitiska inslag kopplade till Gaza-frågan. Vänsterpartiets ungdomsförbund, Ung Vänster, bekänner sig till kommunism. Trots detta saknas motsvarande kollektiva nedvärderingar som ”vänstergänget” eller ”S-gänget” i ledande medier. Kritiken mot V är oftare nyanserad och riktad mot enskilda händelser, medan Tidö-samarbetet frekvent kallas ”Tidögänget”.

Medias och public service obalans. Denna asymmetri syns tydligt hos tidningar som DN, som använder starkare och mer alarmistiska formuleringar mot regeringen än mot oppositionen (framgår av en AI-undersökning).

SVT och SR går ännu längre. De agerar ofta öppet som klimataktivister med ett tydligt kollektivistiskt perspektiv och undviker systematiskt att granska vänsterpartiernas politik på samma sätt som de granskar högern. Exempelvis har SVT bedrivit en påtaglig klimatkampanj, som flera kritiker beskriver som skattefinansierad propaganda, för att gynna vänsterpolitik. Dessutom har public service med rätta kritiserats för bristande balans i rapporteringen kring antisemitism och Gaza-frågan.

Förtroendebarometern från Medieakademin bekräftar den kraftiga polariseringen: förtroendet för SVT och SR är högt bland vänster- och mittenväljare men betydligt lägre bland höger- och SD-sympatisörer. SVT:s VD Anne Lagercrantz har vid flera tillfällen hävdat att allt material granskas noga före publicering för att säkerställa objektivitet och neutralitet. Trots detta ligger förtroendet fortsatt mycket lågt bland M- och SD-sympatisörer (ofta under 50 procent enligt flera mätningar), och någon tydlig åtgärd för ökad balans och förbättring tycks inte ha vidtagits.

Sverige som socialistisk stat. Det märkliga är att många svenskar inte inser hur socialistiskt Sverige faktiskt är. Regeringsformen pekar tydligt i riktning mot en stor stat som prioriterar bidragstagare framför produktiva medborgare och kunskap. Nationalekonomen Lars Jonung har i Ekonomisk Debatt visat hur Sveriges ekonomiska utveckling under 170 år följer graden av ekonomisk frihet – med en markant tillbakagång under den socialdemokratiska eran.

I praktiken finns ingen stark konservativ kraft i svensk riksdag idag. Alla åtta partier har i varierande grad anpassat sig till det rådande socialistiska ramverket. S har gått åt vänster. Vänsterliberalismen dominerar totalt.

Slutsats. Valet 2026 handlar om en observerbar obalans i språkbruk, vinkling och intensitet i mediebevakningen. Särskilt offentligt finansierade medier, som SVT och SR, borde granska alla sidor lika hårt och konsekvent. När SD kritiseras för sin historia förtjänar V samma sakliga granskning. När Tidö-samarbetet nedvärderas kollektivt borde samma måttstock gälla vänstersamarbeten.

En fri och balanserad journalistik är en förutsättning för ett sunt demokratiskt samtal. Idag bidrar den mediala obalansen istället till ökad polarisering och minskat förtroende.

Föreningen Medborgarperspektiv.se

2026-06-04

Skribenter

Åke Thunström ordf

Lars Bernhoff

Övriga utskick, se

https://www.medborgarpolitik.nu/category/

Avveckla mångkulturen

Svensk samhällsgemenskap

– ett kulturbegrepp som förenar istället för mångkultur som splittrar

Kära medborgare,

Svenska politiker har alltför länge varit självförnekande gentemot värdet i vår egen kulturs månghundraåriga framväxt – med tillit som en unik fördel i vårt tidigare homogena samhälle, som förstärkts med omfattande och framgångsrik arbetskraftsinvandring. Ändå har man ofta bett om ursäkt eller tystnat när andra kulturer krävt anpassning. Svensken fick allt oftare anpassa sig istället för tvärtom.

Varför gick det snett med mångkulturen?

1975 års ideal om jämlikhet, valfrihet och samverkan var välmenande. Men med 50 års erfarenhet ser vi att de tillämpades naivt. När volymerna ökade och kraven uteblev blev valfriheten obegränsad, majoritetskulturen tonades ner och anpassningen blev ensidig. Invandrare uppmuntrades att behålla sin kultur medan svenskar förväntades vara toleranta och inkluderande.

Resultatet blev inte den berikning man hoppats på, utan segregation och sjunkande tillit. Under senare år övergavs de idealistiska målen och det följde flera beslut med partiegoistiska syften om nya röster till vänsterpartier från nya invånare från afroislamska kulturer.

Nu är det dags att återupprätta idealen med verklighetsförankring.

Vi behåller jämlikhet – men som ömsesidig jämlikhet där rättigheter och skyldigheter hör ihop. Vi behåller samverkan – men som äkta samverkan i en gemensam samhällsgemenskap. Och vi förtydligar valfriheten: full frihet i det privata livet att behålla språk, mat, religion och traditioner – men i det offentliga rummet gäller svensk kultur som den gemensamma ramen.

Detta är kärnan i det kulturbegrepp som föreslås ersätta mångkultur.

  • Sverige vill vara öppet – men inte kravlöst.

  • Sverige vill vara generöst – men inte naivt.

  • Sverige kan ta emot människor – men bara om det finns en gemensam förståelse om vad vi förväntar oss.

När Sverige med stöd från våra politiker äntligen vågar säga vad Sverige är och vad som får vårt land att fungera blir det så mycket enklare att integrera våra nya invånare. De måste få veta vilka villkor de behöver uppfylla. Den som gör det och har viljan att bli en del av Sverige ska få en verklig chans att lyckas och känna stolthet över sin flytt.

Detta är inte utestängning – det är ansvarsfull öppenhet.

Sverige behöver inte bara ny politik – vi behöver nya modigare politiker.

Skälet är enkelt: Svenska politiker har lägst förtroende i hela Norden. Medan övriga länder värderar kompetens från utbildning och yrkesliv högt, har Sverige prioriterat partipolitisk erfarenhet och lojalitet. Det har inte räckt för att styra ett land i en allt mer komplex värld.

Det är modigt. Det är ärligt. Och det är nödvändigt.

Lars Bernhoff

Föreningen Medborgarperspektiv.se

Tips. Genom Sverige i Valsamverkan (Valsamverkan.se) får människor med verklig erfarenhet från arbetslivet chansen att forma framtiden. Här hittar du nya partier och ett personvalsparti som vill engagera framtidens politiker. De utvecklar ny verklighetsnära politik i stimulerande samarbete med många medlemmar. Det är demokratisk förnyelse på riktigt när de gamla partiernas medlemmar lämnar i besvikelse över hur deras partier har utvecklats till toppstyrda kampanjorganisationer vart fjärde år

Public service bryter mot lagen

I rapporteringen om Reform UK:s stora framgångar i de brittiska lokalvalen den 7 maj 2026 – där partiet vann över 1 400 fullmäktigeplatser och tog kontroll över flera kommuner – valde SVT att kalla partiet ”högerpopulistiska Reform UK” utan att förklara vad epitetet egentligen syftar på eller varför det är relevant.

Reform UK är nationellt och kulturellt konservativt med en ekonomisk politik som sänker skatter, minskar byråkrati och skyddar brittiska arbetare mot import av billig arbetskraft. Dess politiska profil ligger nära arbetarklassens erfarenheter och prioriteringar – nämligen oro över massinvandring, kulturell splittring och en välfärd som inte längre känns rättvis, något  många svenska arbetare känner igen och uttrycker genom att rösta på SD. Epitetet högerpopulistisk är därför en osaklig beskrivning av Reform UK. Formellt sett är det därför ett lagbrott då SVT enligt lag ska vara saklig och opartisk.

I detalj

Genom att sätta stämpeln ”populistisk” förskjuter man fokus från sakfrågor till värdering och placerar politiska motståndare utanför det legitima samtalet. Etiketten fungerar som ett språkligt verktyg som formar opinionen och gränserna för det offentliga språket. Även om Reform UK ofta beskrivs som högerpopulistiskt i delar av medierna, är det anmärkningsvärt att public service konsekvent använder ett sådant nedsättande epitet på högerpartier, medan motsvarande epitet nästan aldrig förekommer på vänstersidan. Vänsterpartiets ungdomsförbund bekänner sig öppet till kommunism – ändå hör vi aldrig ”vänsterextremt”. Vi har heller aldrig hört talas om ”klimatpopulister” när det gäller Miljöpartiets politik.

Varför ska den stora andel av svenskarna som har högersympatier tvingas fortsätta bli både besvikna och förvånade över att SVT konsekvent förmedlar ett vänsterperspektiv med värdeladdade och nedsättande epitet? SVT och SR tycks utgå från ett vänsteraktivistiskt perspektiv som norm, oavsett vad stadgar, sändningstillstånd eller public service-lagen (prop. 2024/25:166, 5 §) säger om opartiskhet och saklighet. SVT måste leva upp till sin objektiva roll och inse att man agerar partiskt när vänsterextrema organisationer uppenbarligen slipper motsvarande nedsättande epitet.

Konflikten mellan höger och vänster handlar inte om rika och fattiga, som det framkommer i en Bulletinartikel.https://bulletin.nu/debatt-suhonen-avslojad Den handlar om självständighet mot beroende. Högern utgår från att människor är kapabla att fatta egna beslut. Vänstern utgår från att politiker och myndigheter ska styra mer. När Reform UK (och SD i Sverige) talar om nationell kontroll och motstånd mot statligt överberoende kallas det plötsligt ”populistiskt”.

Enligt lagen ska public service utövas opartiskt och sakligt. Fortsatt användning av asymmetriska epitet är inte bara arrogant – det är ett allvarligt förtroendeproblem. Extra arrogant är det med tanke på att högermänniskor har klart lägre förtroende för public service.

Formellt sett ska dylika övertramp hanteras av Granskningsnämnden. Vid en tidigare anmälan om negativa epitet för högerorganisationer behandlades ej anmälan med motiveringen att motsvarande ärende behandlats tidigare. Arrogant svar från en myndighetsliknande enhet som har att kontrollera public services saklighet och opartiskhet. Vi i föreningen Medborgarperspektiv.se ser Granskningsnämnden som tandlös, närmast en kuliss för att invagga omvärlden i tron att public service är opartisk och saklig.

Public service borde åtminstone nu bemöda sig att förklara varför de ser Reform UK som ett parti som med förenklade argument söker väljarnas förtroende.

Nu får det vara slut på public services arrogans! Skärpning! Särskilt nu när vi snart ska ha val.

Föreningen Medborgarperspektiv.se

20260513

Skribenter

Åke Thunström ordf

Lars Bernhoff

Övriga utskick, se

https://www.medborgarpolitik.nu/category/

Svenskarna måste förbättra överlevnadsinstinkten

Till opinionsbildare i Sverige,

Överlevnadsinstinkt är den medfödda driften hos levande organismer att skydda sig själva och sin avkomma för att säkerställa artens fortlevnad. Det är en grundläggande biologisk mekanism som involverar både fysiologiska och psykologiska reaktioner, ofta utlöst av rädsla eller hot.

God överlevnadsinstinkt hos beslutsfattare och människor i allmänhet är en nödvändig egenskap för att inför olika beslut kunna göra bästa möjliga konsekvensanalys. Överlevnadsinstinkt och sunt förnuft hänger ihop och sunt förnuft har man inte om överlevnadsinstinkten är dålig. Överlevnadsinstinkten kan degraderas eller nästan helt gå förlorad till följd av propaganda och hjärntvätt. Vi svenskar är utsatta för detta genom bland annat Public Service, andra media och diverse både statliga och icke statliga organisationer. Överlevnadsinstinkt och överlevnad måste beaktas inför alla beslut som tas med tanke på den grupp man tillhör, svensk-svenskarna, och dess förhoppningsvis goda livsbetingelser som man vill bevara. Innan någon utses till en beslutsfattande position bör det tillförsäkras att individen ifråga har sunt förnuft. Samma gäller allmänheten/väljarna också, utan sunt förnuft är risken stor för felaktiga val eller beslut som inte gynnar dem på lång sikt.

I detalj

Hur står det till med överlevnadsinstinkten hos svenskarna? Har våra beslutsfattare, politikerna, tillräckligt bra överlevnadsinstinkt, som i sig är en förutsättning för konsekvensanalys, med avseende på hur olika beslut kommer att påverka dem själva, barn och barnbarn och samhällsgemenskapen i övrigt ?

Svaret på ovanstående fråga har vi facit på genom allehanda problem som föreligger i Sverige och för övrigt i stora delar av västvärlden också med invandring utom kontroll, utanförskapsområden, tilltagande kriminalitet, tilltagande psykisk ohälsa, ökande energipriser, dålig självförsörjning avseende föda och tillverkningsindustri etc.

Nedan är instinkterna listade och under varje instinkt anges vad som krävs för att tillgodose instinkten, samt exempel på att så inte är fallet eftersom instinkten varit otillräcklig och till följd av det ofullständig konsekvensanalys med dåliga beslut som utfall.

Kamp- och flyktreaktion (fight-or-flight response): En primär drift att försvara sig och familjen vid fara.

Instinkten erfordrar en dimensionerad försvarsmakt, som är avskräckande mot yttre hot från främmande makt samt också har förmåga att hantera flyktingströmmar innan de når svensk mark, och ett polis- och rättsväsende som är avskräckande avseende inre hot mot riket så att vi inte utsätts för olika typer av brottslighet inklusive att inte kriminella miljöer tillåts utvecklas.

Både vad gäller yttre- och inre säkerhet har Sverige till stora delar misslyckats till följd av undermåliga hotbedömningar orsakade av undermåliga konsekvensanalyser till följd av bristande överlevnadsinstinkt.

Sökande efter mat och vatten: En primär drift för att upprätthålla kroppens funktioner.

För att tillgodose överlevnadsinstinkten krävs att Sverige inom landet har tillräckliga resurser avseende matproduktion, energiförsörjning, insatsvaror och tillverkningsindustri för befolkningens behov. Det har vi inte. Självförsörjningsgraden när det gäller till exempel livsmedel i Sverige ligger på cirka 50% jämfört med Finland som har 80%.

Ovanstående resursbrister beror på politiska beslut varvid undermålig konsekvensanalys beroende på bristande överlevnadsinstinkt utgör orsak.

Undvikande av fara: Att naturligt dra sig undan från potentiella hot, farliga miljöer eller rovdjur.

Denna instinkt kan i vårt moderna samhälle tillgodoses genom att låsa sin husdörr så att inte obehöriga kan komma in och i det större sammanhanget låsa eller stänga landets gränser så att främmande eller obehöriga inte kommer in i Sverige.

Sammanhållning inom familjen, släkten och med de i Sverige som har samma värderingar, kultur och ursprung befrämjar instinkten och ger trygghet och säkerhet som är nödvändig för undvika fara och säkra överlevnad på lång sikt.

När det gäller att låsa sin egen bostadsdörr så är överlevnadsinstinkten intakt men när det blir mer komplext som att stänga eller hålla Sveriges gräns och undvika massinvandring från främmande kulturer så har överlevnadsinstinkten varit dålig och medfört dåliga beslut. Invandring särskilt från främmande kulturer är oförenlig med den samsyn och sammanhållning som erfordras för tillit mellan människor.

Reproduktion: Driften att föra sina gener vidare för artens fortlevnad.

 Det krävs födelsetal på 2,1 för att befolkningen inte ska minska. Idag ligger födelsetalet på knappt 1,5. Fertiliteten är som högst i 20-25 årsåldern och således bästa ålder för familjebildning för att därmed säkra födelsetal på över 2 per kvinna.

Många ungdomar har idag en negativ syn på framtiden och om de bildar familj så görs det därför relativt sent i livet. Orsaker till den negativa synen på framtiden handlar bland annat om bostadsbrist, ekonomisk utveckling, utbildningsmöjligheter, oro i världen, trygghetsfrågor rörande ökande kriminalitet samt påstådda klimatförändringar etc.

 Reproduktionsdriften har hämmats av dåliga politiska beslut sedan  lång tid tillbaka samt av undertryckt överlevnadsinstinkt hos kvinnor i fertil ålder och deras partner.

Skydd av avkomma: God föräldraomsorg för att säkerställa nästa generations överlevnad.

 Det krävs trygga uppväxtförhållanden för att ge en harmonisk utveckling i barndomen. Av särskild betydelse är att undvika psykologiska trauman i barndomen. Härvid bör beaktas att inte sätta barnen i förskola förrän de har erforderlig mognad samt att tillförsäkra att fortsatt skolgång efter förskolan har hög kvalitet och är trygg och säker. Den höga förekomsten av skilsmässor är en ytterligare faktor som medför risker för barnen.

Ett gynnsamt skattesystem för särskilt barnfamiljer bör eftersträvas och då kan ett återinförande av sambeskattning gynna kärnfamiljen och kanske minska skilsmässofrekvensen.

Sambeskattningen upphörde 1970 och konsekvensanalysen bedömer jag som bristfällig med tanke på instinkten ”Skydd av avkomma”, med tanke på att kärnfamiljen försvagades.

Den svenska skolan har under lång tid genomgått stora förändringar som många gånger inte varit till fördel för vare sig lärare eller elever. Lärarnas auktoritet har utan tvekan försämrats. Besluten kan inte ha vilat på sunt förnuft; det vill säga god överlevnadsinstinkt.

Slutord

Svenskarna behöver få ökad kunskap om hur överlevnadsinstinkt, konsekvensanalys och beslutsfattande samvarierar med tanke på att säkerställa bästa möjliga beslut, som ska vara bra i både närtid och i många år framåt i tiden. Utan tillräckligt bra överlevnadsinstinkt kan en familj, släkt och folkgrupp hamna i stora svårigheter och ytterst gå under. Sveriges och för den delen Europas siffror är oroande dåliga.

Föreningen Medborgarperspektiv.se

20260506

Åke Thunström ordf

Skribent:

Per-Gunnar Larsson, fd flygöverläkare och stabsläkare i Försvaret

Övriga utskick, se

https://www.medborgarpolitik.nu/category/lobbying/

Härmed dödförklarar vi ordet Islamofobi

Till opinionsbildare i Sverige,

Sammanfattning

Det är inte Islamofobi att vara emot en religion som är totalitär (kallas teokrati), som förordar religiös lagstiftning, som är homofobisk, som framhåller kvinno- och hedersförtryck, som är antisemitisk och som är bärare av terror.

Det är en gåta hur kritik mot dessa värdegrunder i Islam kan kallas för Islamofobi, dvs som fobisk överdriven Islamkritik. Det är i själva verket motsatsen som gäller: Islamfobi, dvs det existerar en överdriven fobisk positiv inställning till Islam.

Ordet Islamofobi ska utgå!!

detalj

Wikipedia definierar Islamofobi som urskillningslösa negativa känslor och attityder riktade mot muslimer och islam som kan ta sig uttryck genom hatdiskriminering och våld.

Så används inte ordet i debatten. Islamofobi har flitigt används för att kritisera bl.a SDs omfattande kritik mot Islam, speciellt Jomshovs kritik. Deras kritik har inte varit urskillningslös utan den har varit detaljerad och byggt på den kritik som anges ovan. Islamofobi har varit ett sätt för apologeterna till Islam att misskreditera sina kritiker.

Hat mot Islams innehållspunkter ovan är inte fobiskt utan en konsekvens av en enorm värdekonflikt.

Famöst i detta sammanhang är Stefan Lövens ord om att aldrig kritisera Islam:

“Det har ju varit inte minst skriverier och sociala medier om att vi skulle ha kritiserat islam, vilket vi aldrig någonsin har gjort, och vi tänker inte göra det heller. Vi har den största respekt för den religionen.” Mars 2015.

Uttalandet är mycket märkligt – minst sagt.

Famöst är också kyrkans flirt med Islam med tanke på att varhelst Islam är vid makten är kristna hårt hållna, närmast bortkörda. Åter ett bevis att ordet Islamofobi saknar relevans.

Vad är då motiven till att försvara Islam och kalla dess kritiker för Islamofober?

Det handlar i stort sett bara om vänstern som försvarar Islam. AI Grok hittade följande orsaker till bruket av Islamofobi:

  1. ”Fiendens fiende är min vän”. Islam är fiende till vänsterns fiender USA och Israel.
  2. Identitetspolitik och intersektionellt. Den svage ska stärkas.
  3. Majoriteten av muslimer röstar på vänstern

”Islamo-leftism” är ett begrepp för vänsterns försvar av Islam och det syns i debatter om slöja, hedersförtryck, separatism, terror, Gaza-demonstrationer och kritik mot “islamofobi”.

Slutkläm: ordet Islamofobi används bara för att svärta ner med västerländska mått mätt berättigad kritik av Islam. Med anledning av detta, dödförklarar vi härmed begreppet Islamofobi.

Föreningen Medborgarperspektiv.se

20260419

Åke Thunström ordf

Övriga utskick, se

Medias reaktion på L och SD uppgörelse var aktivistisk

Till opinionsbildare i Sverige,

Mediernas bevakning av Liberalernas Sverigelöfte blev ett skolexempel på ensidig rapportering. Istället för att analysera det historiska skiftet – ett samlat Tidö-block och en chans för L att överleva – hamnade fokus initialt nästan uteslutande på avhopp, sorg och interna konflikter inom L.

Så vill vi sammanfatta ett allvarligt publicistiskt misslyckande.

Läs gärna hela texten nedan.

Plåstret är avrivet – men media såg mest tårarna. Simona Mohamssons beslut att teckna Sverigelöftet med SD och ta bort Liberalernas röda linje har förändrat det politiska landskapet. Plötsligt öppnas en väg för ett mer samlat Tidö-block – med möjlighet till SD-ministrar och en överlevnadschans för L som riksdagsparti.

Istället för att främst lyfta dessa strategiska konsekvenser valde stora delar av medierna att fokusera på de interna kritikerna inom L, avhoppen och de personliga reaktionerna. De som saknade en alternativ överlevnadsplan för partiet fick stort utrymme, medan frågor om hur L annars skulle klara riksdagsspärren och vad en svagare höger skulle betyda för valet i september fick mindre uppmärksamhet.

Exempelvis valde Aftonbladet och Expressen att lyfta rubriker om ”enorm spricka”, ”avhopp och hård intern kritik” samt tunga liberaler som kände ”sorg och besvikelse”. Dagens Nyheter publicerade artiklar som ”Avhopp och förtroendekris för Mohamsson” och ”L-toppar hoppar av i protest: ‘Smärtsam sorg’”, medan SVT frågade om partiet var ”på väg mot kollaps”. De personliga reaktionerna dominerade, medan analysen av blockets samordning och L:s chans att överleva tonades ner.

Den 22 mars vann Mohamsson omröstningen om sitt fortsatta ledarskap. Hon vågade hugga av den gordiska knuten som hållit partiet i ett decennium av kräftgång. SD har under Tidö-åren levererat konkreta resultat på migration, brottslighet och skola – och partiet har förändrats långt från sina rötter på 80- och 90-talet.

De verkliga skiljelinjerna som sällan lyftes fram: Liberal borgerlig politik handlar om individens frihet, ansvar och utveckling.

Socialistisk politik som tenderar att söka lösningar genom nya myndigheter, mer reglering och tron att politikerna vet bäst. Paradoxen är slående: svenskarna ger politikerna lägst förtroende i Norden – ändå riskerar en stor andel av befolkningen att ge dem ännu mer makt.

Att låta ideologisk renlärighet knuffa L tillbaka mot vänstern vore att svika liberalismens kärna.

Liberalerna har dessutom genom Sverigelöftet fått stöd för att återupprätta kunskapsskolan och lärarens ledande roll.

Media borde också avlämna sitt eget Sverigelöfte – ett löfte om att beskriva hela bilden, inklusive de positiva konsekvenserna av ett modigt beslut, och inte bara dramatisera splittringen. Att reducera en så avgörande politisk händelse till ett socialreportage om sorg och personliga konflikter är inte den journalistik Sverige behöver inför ett avgörande val.

Sverige behöver mer pragmatism och mindre låsning inför valet. Mohamsson har tagit ett riskfyllt men nödvändigt steg. Nu gäller det att bygga vidare – och att media bidrar till en konstruktiv debatt istället för att förstärka en ensidig bild av sönderfall.

Föreningen Medborgarperspektiv.se

20260408

Åke Thunström, ordf

Lars Bernhoff, skribent

Övriga utskick, se https://www.medborgarpolitik.nu/category/

Öppet brev till opinionsbildare i Sverige

Sammanfattning

AI kan med stor sannolikhet och till rimliga kostnader starkt bidra till en djup löpande analys av public services förmåga att vara opartisk och saklig. Information om detta har erhållits efter att utifrån konkreta exempel (som redovisas nedan) frågat AI-tillämpningen Grok om möjligheten till detta.

Bakgrund

I Sverige har det på politisk nivå under de senaste åren pågått en debatt om att utöka och förstärka granskningen av public service (SVT, SR och UR), särskilt med fokus på opartiskhet och saklighet. Detta har drivits fram av regeringspartierna (M, KD, L) tillsammans med Sverigedemokraterna (SD)
En extern forskningsstudie ska genomföras under perioden (2026–2033) för att “på ett övergripande och kunskapsinriktat sätt belysa villkoret om opartiskhet” för public service (sammanfattning av AI Grok).

Föreningen Medborgarperspektiv.se anser att det enskilt viktigaste för en svängning i opinionen till de borgerligas fördel är ett public service som jobbar mer med sitt åtagande att vara opartisk och saklig. Det intresse som nu tagits åt det hållet av regeringen anser vi därför vara av stor vikt för de borgerliga partierna. Dagens situation kan närmast beskrivas som ”högern mot media” (myntat av Carl Eos och Henrik Jönsson)

Efter att ha undersökt saken med hjälp av AI förefaller det vara relativt enkelt att löpande undersöka opartiskheten och sakligheten och då med hjälp av AI-system.

Enligt Grok kan mycket av följande utföras – till en rimlig kostnad:

  1. Lista exempel på hur negativa nyheter lika gärna hade kunnat vara positiva om redaktionerna så bestämt.
  2. Analysera det totala programutbudet. Vad speglar det jämfört vad som står i partiernas program?
  3. Rapportera anomalier såsom att man utvisas pga dålig lön samtidigt som denne bor i brf värd 3 miljoner och har en ny Volvo
  4. Kontrollera om hela historien, bakgrunden, berättats eller om sak tagits ur sitt sammanhang
  5. Analysera hur Tidöregeringens förslag kommenteras. Positivt? Negativt? Neutralt?
  6. Ange nyheter som inte tas upp genom att scanna nyheter i Europa och USA
  7. Räkna användandet av vanligt förekommande epitet såsom högerextrem. Exempel: högerpopulist, ytterkantshöger, fascist och vänsterextrem.
  8. Hålla reda på hur ofta vänster- resp. högermänniskor får komma till tals i debatter och annan rapportering.
  9. Hålla reda på om personer från fria media har fått synas i public service.
  10. Analysera hur många gånger programledare avbryter debattörer av olika kulörer

(Med fördel skulle liknande analyser även kunna göras för rikstidningar.)

Blotta existensen av en löpande AI-analys av public serviceförmåga till opartiskhet och saklighet torde minska antalet övertramp.

Avslutar med två träffande exempel över vad en AI-analys ska kunna lyfta fram, av Leif V Erixell, författare och filosof med inriktning på kultur- och samhällsanalys.

Exempel 1

Hur skulle en objektiv person utan politisk agenda kalla den mördade Charlie Kirk?

Till exempel så här: en frihetlig och konservativ debattör och medieprofil med många anhängare.

Vad kallar en journalist med en vänsteragenda Charlie Kirk? Det vet vi redan: ”Den kontroversiella högerdebattören” (SR 11/9). Men från vilken ideologisk ståndpunkt var Kirk ”kontroversiell”? Just det: från en vänsterliberal utgångspunkt.

Men ska man då inte kunna berätta att Kirk var kontroversiell? Förstås, men då utifrån ett objektivt perspektiv och satt i sitt sammanhang som till exempel enligt följande: ”Charlie Kirk var en konservativ debattör och medieprofil med många anhängare. Hans åsikter ogillades stark av den postmoderna vänster mot vilken han ofta debatterade och där sistnämnda oftast framstod som förlorare. Han var därför högst kontroversiell hos vänstern och vänsterliberala personer och till och med hatad.”

Detta är objektiva fakta och skulle dessutom bidra till att förklara mordet på honom men också den vänsterideologiska cancelkulturen i allmänhet som har riktats mot högerprofiler på universitet och på sociala medier.

 

Exempel 2

De stora demonstrationerna i England arrangerade av Tony Robinson 2025

Objektiv beskrivning: ”Stora invandringskritiska och yttrandefrihetsbejakande demonstrationer pågår nu i London. De är i det stora hela mycket fredliga (fakta enligt dem som var med).”

DN (13/9) vinklar det dock enligt följande: ”Polis attackerad under högerextrem demonstration – flera gripna”.

SVT-nyheters tagning (13/9): ”Över 100 000 människor samlades i London i vad som beskrivs som den största manifestationen arrangerad av extremhögern i Storbritannien på årtionden.”

Det var de facto en i det stora hela fredlig demonstration. DN fulvinklar grovt. Vidare om SVT: Tony Robinson och hans nuvarande politiska ideologi kan sammanfattas som nationalistisk och patriotisk.

Han ser sig som en försvarare av brittisk kultur, identitet och yttrandefrihet. Han står för sekulära värden och hävdar att islam strider mot jämställdhet, kvinnors och HBTQ-personers rättigheter och därför måste motarbetas.

Han beskriver sig ofta som en “vanlig arbetarklassman” (vilket stämmer) som talar för människor som inte blir hörda av etablissemanget, politiker eller media. Vidare är han antietablissemang: han anser att politiker och medier ofta mörklägger frågor om invandring, brott och islamism (bevisat i fallet med de pakistanska groominggängen).

Endast en invandringsvurmande och oikofobisk islamist eller socialistisk/vänsterliberal ideolog kan således kalla Robinson för ”högerextrem”. SVT:s rapportering är alltså ett bevis (bland många) att Public Service DE FACTO rapporterar nyheter ur ett vänster/islamist-perspektiv.

Oundviklig slutsats: att politisera och smutskasta något men ogillar av vänsterideologiska skäl går i nämnda medier före en objektiv rapportering.

Således: Varje gång du hör eller läser om att någon är ”högerextrem” och som inte uppenbart är det (som uttalade nazister) eller själva klassar sig som det, så vet vi att du får nyheter och kommentarer serverade ur ett vänster-/islamistperspektiv.

Public Service, DN, Expo m.fl. medier, stiftelser och organisationer kan inte komma runt detta. Deras eventuella påståenden om att de är ”objektiva” eller ”politiskt neutrala” är således fel.

 

Med vänliga hälsningar

Föreningen Medborgarperspektiv.se
20260316
Ordf Åke Thunström

Övriga utskick, se https://www.medborgarpolitik.nu/category/

Valaffischer för kvinnor för valet 2026, 13 sep.

Kvinnor röstar rött, drygt 60%. En borgerlig seger i valet i kan bero på hur man kan få över kvinnor till den borgerliga sidan. Vi har gjort ett försök med valaffischer.
Föreningen Medborgarperspektiv.se
Affischerna får gärna kopieras, men intresserade kan höra av sig så sänder vi över dem i jpeg eller png format.

Valtaktik med valmatematik inför valet 2026

Sammanfattning 

Uppskattning av storleken för olika väljargrupper för valet 2026:  

  • Yngre (18-29 år) 15% 
  • Invandrare 25% varav 10% från MENA. Svenska väljare står m.a.o för 75% av rösterna 
  • Pensionärer 30%
  • Landsbygd 12%

Yngre kvinnor och väljare från MENA är de rödgrönas största anhängare med mer än 65% som röstar rött.

En röstandel på 30% för pensionärer innebär att dessa borde ges särskild uppmärksamhet. Om drygt 6 av de 30 pensionärsväljare som finns per 100 väljare och som tidigare röstat rött svänger över till borgarna är, vid allt annat lika, valsegern borgarnas.

Detaljerat

Gruppers storlekar i röstantal

Om man med hjälp av AI analyserar valstatistiken från valet 2022 för olika väljargrupper kan man räkna med följande resultat inför valet 2026:

  • Invandrare (inkl personer födda i Sverige med minst en förälder med invandrarbakgrund) kommer att stå för ca 25% av rösterna (ca 21 % 2022). 58% röstade på rödgröna blocket 2022.
      • varav invandrare från Mena kommer att stå för ca 10% av rösterna. 68% röstade på rödgröna 2022.
      • Vid valet 2022 gav invandrarna det röda blocket ett tillskott på +10%. Se https://www.medborgarpolitik.nu/page/4/
  • Pensionärerna kommer att stå för ca 30% av rösterna (28% 2022).
    • 53% för det röda blocket och 47% för borgarna var utfallet 2022.
  • De yngre 18–29 år kommer att stå för ca 15 % av rösterna
    • Kvinnor >65% gillar det rödgröna blocket
    • Män ca 40% gillar rödgröna blocket
  • Landsbygdsväljare beräknas stå för ca 12% av rösterna
    • Varav ca 43% gillar det rödgröna blocket 

Ovanstående sammanställning lyfter fram röstgruppernas ungefärliga storlekar vilket man bör man ha i bakhuvudet. 

Observera att grupperna överlappar varandra! Invandrare ingår i alla grupperna liksom att nämnda grupper ingår i landsbygdsrösterna. Klart är dock att den yngre och den äldre generationen står för ca 45% av rösterna.

Analysen antyder att pensionärer borde vara intressanta att satsa på. De är en stor väljargrupp som sällan blir föremål för politiska förslag och debatt. En ”pensionärsminister” som driver frågor viktiga för den här gruppen skulle kanske bli den som för hem en valseger med + 6% via pensionärsröster.

Att åter hävda arbetslinjen ger utrymme för bättre bidrag och pensioner samt högre inkomster. Det attraherar vänsterväljare resp högerväljare. För borgarna handlar det om att utifrån dagens opinionssiffror erövra ytterligare 6,3 nya röster av 100 väljarröster.

Svenskar och invandrare 

Partipreferenserna bland svenskar och invandrare fördelat på 100 väljare är i dagsläget och utifrån röda preferenser i stort sett så här:

  • 37,5 manliga svenska väljare 
    • varav 45 %, 16,9 st, röstar rött (ChatGPT)
  • 37,5 kvinnliga svenska väljare
    • varav 60%, 22,5 st, röstar rött (ChatGPT)
  • 12,5 manliga väljare med utländsk bakgrund
    • varav 65%, 8,1, röstar rött (ChatGPT)
  • 12,5 kvinnliga väljare med utländsk bakgrund
    • varav 70%, 8,8 st, röstar rött  (ChatGPT)

Summa 56,3 röda röster av 100 vilket stämmer ganska väl med dagens, dec 2025, opinionssiffror.

En reflektion är att det räcker med att 10,6 st av 37,5 st manliga svenska väljare röstar på de röda partierna för att de ska få makten. Att ”hindra” dessa 10,6 från att rösta rött torde vara en svår uppgift då det rör sig om kärnan av svenska manliga väljar som röstar rött. För högern borde strategin då vara att behålla de svenska manliga väljare man har genom att betona lag och ordning, krav på invandrare och företagsvänlighet. Förutom pensionärer bör fokus istället ligga på att vinna över kvinnliga väljare:

Av 50 kvinnor röstar enligt tabellen  31,3 rött (22,5 + 8,8).

Vid allt annat lika måste minst 6,3 kvinnor av 31,3 röda vinnas till borgarna för valseger. Svårt, annat måste till. Nya pensionärsväljare behövs – sett ur borgerlig synvinkel.

Föreningen Medborgarperspektiv.se

20251204

Dokument/utskick nr 30

Övriga utskick, se https://www.medborgarpolitik.nu/category/

Om intresse finns för publicering får man meddela sitt intresse. Vi gör sedan en bedömning över möjligheten visavi andras önskemål.

Att göra bearbetningar av texten med referens till föreningen Medborgarperspektiv.se går alltid bra.

 

Jourdomstolar löser vardagsbrottsligheten!

Sammanfattning

Vid vardagsbrott, såsom snatterier, stölder, hot, nätbedrägerier och mindre bråk, bör den anklagade genast föras till en jourdomstol. I ett första skede bör jourdomstolar enbart användas för vardagsbrott begångna av vaneförbrytare då dessa står för en stor del av vardagsbrotten något som också är frustrerande för den brottsbekämpande personalen som griper dem om och om igen. Vaneförbrytarna är också ett utmanande och demoraliserande inslag i samhället.

I en jourdomstol samlas målsägare, gärningsmän, advokater och eventuella vittnen (anonyma om så är nödvändigt). Åklagaren presenterar bevis (såsom videofilmer) varefter dom och utmätning av straff följer.

Kanske inte den optimala rättssäkerheten men det löser mängdbrottsligheten och för det måste rättssäkerheten kunna naggas i kanten!

Detaljerat

Bakgrund

I SVT:s program Uppdrag Granskning den 5 nov 2025 beskrevs hur polisen p.g.a bland annat en förskräckande resursbrist inte klarar av att utreda enklare s.k. vardagsbrott. I programmet gavs flera exempel på upprörande eftergifter från rättsväsendet. Ett gällde en person som hade fått 65 polisanmälningar från köpare som hade swishat pengar för en vara som aldrig kom.

Programmet visade att anmälningar av vardagsbrott läggs på hög för att sedan ofta avskrivas – om de nu inte blir avskrivna på en gång. Eller så sker avskrivning därför att förövaren står åtalad för andra grövre brott.

Det saknas alltså resurser för att hantera vardagsbrotten.

Med detta som bakgrund är det i högsta grad angeläget att fundera över hur lagförandet skulle kunna förenklas. Jourdomstolar bör därför prövas!

Det är mycket otillfredsställande att leva i ett samhälle där en brottsanmälan ofta inte leder till något annat än en eventuell försäkringsersättning.

De personer som nu drabbats av vardagsbrotten, som t.ex. affärsinnehavare, skulle oftare kunna få upprättelse genom jourdomstolar.

Att hantera vardagsbrott på ett effektivare sätt kräver ett mer systematiskt angreppssätt. Genom att införa automatiserade verktyg för bedömning, förenklade rättsprocesser och tydligare riktlinjer skulle brott med stark bevisning kunna prioriteras, vilket skulle kunna bidra till att avskräcka brottslingar och öka allmänhetens förtroende för rättsväsendet.

Frågan om införande av jourdomstolar behandlades nyligen i en statlig utredning där slutsatsen var att dessa inte borde införas p.g.a. bristande rättssäkerhet, kvalitet och resurser. De två första aspekterna, rättssäkerhet och kvalitet, är väsentliga för brottslingen.

En kvalitetssänkning menar vi måste accepteras. Det är vårt huvudargument. Alltför höga krav på rättssäkerhet hindrar nämligen uppklarandet av vardagsbrott! Så kan vi inte ha det.

Ett annat argument mot jourdomstolar är att man tummar på likhet inför lagen då vardagsbrotten i jourdomstolar inte ges samma gedigna hantering som vid större brottsmål. Det är också en konsekvens man måste ta för att minska vardagsbrotten!

En omfattande inlåsning av vaneförbrytare ställer avsevärda krav på fängelsekapaciteten. Det kostar liksom upprättande av själva domstolarna. Enklare fängelseförhållanden bör då få gälla, framför allt ska utvisningar ses som ett straff och alltid ske om den fällde har utländskt medborgarskap. Det kommer att minska fängelsebehovet.

Det är uppenbart att rättsväsendet inte kan ges godkänt när man i stort sett struntar i vardagsbrott.

Med jourdomstolar följer också att häktestider minskar. Enkla mål avslutas snabbt.

Kompletteringar till jourdomstolar 

  • Komplettera med snabbhantering av ungdomsbrott. Den sk Borstalmetoden som tillämpades i UK till 80-talet d.v.s. ge den unge en ”short sharp shock” i omedelbart samband med gripandet vore värd att försöka.
  • Tydligare riktlinjer för åklagare. Kriterier för åtal: Utveckla tydliga riktlinjer som hjälper åklagare att fatta beslut om åtal baserat på bevisens styrka snarare än resursöverväganden.
  • Förbättrade samarbeten med försäkringsbolag.

 

Föreningen Medborgarperspektiv.se
20251126
Dokument/utskick nr 29
Övriga utskick, se 
https://www.medborgarpolitik.nu/category/
Om intresse finns för publicering får man meddela sitt intresse. Vi gör sedan en bedömning över möjligheten visavi andras önskemål.
Att göra bearbetningar av texten med referens till föreningen 
Medborgarperspektiv.se går alltid bra.