Lästips
Lästips

Vad innebär den Civila VälfärdsStaten Del 3 – grundläggande principer

Analys av Dan Ahlmark Del 3

Har tidigare publicerats i NewsVoice 9. mars 2024

Olika ideologier har olika människosyn. Utgångspunkten är vanligen inte en förutsättningslös granskning av människans egenskaper utan ett urval av vissa, som just passar den ideologins initialt valda syn på samhället. Men det centrala bör självfallet vara den verkliga människan, som hon framträder enligt seriös forskning.

Den socialistiska åskådningen baseras på en människosyn lämpad för att anpassa sig till externa beslut av kollektiv och myndigheter om det mesta i livet.

Dessa personers medvetande antas huvudsakligen bli format av påverkan från miljön, och man har därför i Sverige sedan 50-talet också utsatt befolkningen för en kraftfull massindoktrinering.

Den socialdemokratiska människosynen leder till en uniform människa (1), som passar för det socialistiska samhället. Hennes önskvärda andliga utveckling är också bara en förstärkt socialistisk syn.

I den libertarianska synen på människan ses denne som en rationell varelse, som styrs av sitt förnuft och har möjlighet att objektivt fastställa sanningen om sig själv och sin miljö. Hon är helt förmögen att anpassa sig till den senare och forma ett liv och samhälle, som passar henne väl (2).

I det utvecklade samhället under 18/1900-talet brukade borgerligt sinnade människor undvika att tro på socialism avseende näringslivet men påverkades ofta kraftigt av kollektivistiska åsikter på de flesta andra områden.

Genom att dessa inte berör ämnen, som traditionellt ägnats stor uppmärksamhet åt såsom politiska, bortsåg borgerliga personer alltför lätt från åsikternas kollektivistiska karaktär.

Dessa individer är samtidigt dock fortfarande öppna för frihetliga åsikter. Jag kallar dem för differentierade människor (3), vilka sedan självfallet har förmåga att utvecklas i klart frihetlig riktning dvs till den Personligen Ansvarstagande Människan.

Samhällskonsekvenser av en frihetlig människosyn

Om man ser på de principiella följderna av libertarianismens realistiska syn på människan och samhället och den individualism, som då framstår som självklar, är dessa följande (4):

(I)  Varje individ är unik, äger sig själv, är sitt eget ändamål och har ett okränkbart värde.

(II)  Detta skapar en Rätt till det Egna Livet (REL) för varje enskild människa. Den rätten innebär, att personer ska i alla avseenden (med få undantag) få bestämma över sig själva och sin egendom.

(III)  Den bestämmanderätten innebär en oavvislig fordran på självständighet (eller oberoende) för varje människa.

(IV)  För att en medborgare ska kunna erfara och nå självständighet och därmed möjlighet att just utnyttja Rätten till det Egna Livet ställs ett fundamentalt krav, nämligen att staten formulerar och accepterar en rad Individuella Rättigheter (IR).

Libertarianismens exceptionella krav på en allmänmänsklig Rätt till det Egna Livet medför således en allmän fordran på frihet för individen att agera självständigt. Mängder av kollektivistiska krav på människan har ingen grund alls, ifall REL erkänns.

Det formella erkännandet av vidden av de frihetliga kraven kommer genom införandet i ett lands författning av korrekta och tillräckligt omfattande rättigheter för individen.

Det specifika innehållet i rättigheterna bygger på överväganden dikterade av människosynen i kombination med verklighetens förutsättningar för individers levnad, samlevnad med andra och arbete i ett samhälle.

Dessa faktorer utgör således grunden för libertarianismens samhällssyn. De Individuella Rättigheterna (IR) medför ett antal grundläggande och klara principer för uppbyggnaden av samhället. De sätter parametrarna för vad individen kan göra självständigt och vilket område, som tillåts för beslut av det offentliga. Rättigheterna har bl a följande konsekvenser gällande samhället:

  1. Individens fria val är i stort avgörande vid alla beslut gällande henne, som hon själv kan fatta.
  2. Fria avtal dvs marknader är den huvudsakliga metoden att utbyta tjänster och produkter i samhället. Därför är den fria konkurrensen av ytterst stor betydelse, och dess existens ska – om nödvändigt – skyddas. Annat utbyte av tjänster exempelvis gällande människor, som inte kan ansvara för sig själva, bygger på insatser av det offentliga.
  3. Våld är ej tillåtet mot individer annat än för att skydda individuella rättigheter eller beivra brott mot lagar. Våld kan annars inte användas för att ta värden från individer eller fysiskt ingripa mot dem. De individuella rättigheterna (IR) är avgörande, och det fria samhället tillåter exempelvis inte särskilda och betungande skatter för individer med resurser, som andra önskar att de hade. Samhällets våldsmonopol får inte användas i sådana sammanhang.
  4. Individuell frihet tillhör de högsta värdena i samhället, och människor har på basis av Rätten till det Egna Livet (REL) makten att bestämma över sitt liv inom ramen för samhället avgränsat av de Individuella Rättigheterna. Demokrati är en metod, men nödvändig för gemensamma beslut i ett samhälle, där områdena för offentliga avgöranden är kraftigt begränsade. Där individen kan och har rätt att själv fatta beslut, ska demokratiska beslut inte tillämpas.

Om man mycket kort önskar beskriva libertarianismens politiska huvudinnehåll, kan tio ord räcka: ”Individens Rätt till det Egna Livet i ett frihetsorienterat samhälle”. Vilka beslutsområden, som kommer att tillåtas offentliga myndigheter, följer av definitionen av rättigheterna.

Det nya samhället

Det är uppenbart att under övergången från dagens svenska stat – StatsVälfärdsStaten (SVS) – till den frihetliga libertarianska staten – den Civila VälfärdsStaten (CVS) – en stor mängd offentliga beslut krävs och under många år (5).

Senare kommer troligen omfånget fortfarande nämnvärt överskrida det, som man tidigare tänkt på, när man talat om ”nattväktarstaten”, men den mycket kraftiga nedskärningen av SVS, som blir en följd av IR, formar verkligen ett nytt samhälle (CVS) och bereder äntligen vägen för förnuft- och värderingsstyrda människor att forma sina liv i frihet.

Demokrati är då metoden och beslutsmekanismen för de nödvändiga offentliga besluten. Det är samtidigt ett värde, eftersom det bygger på jämställdhet mellan individerna avseende de helt nödvändiga besluten i samhället, som avser alla och alla bär ett likartat ansvar för.

Sådana gäller exempelvis frågan om försvar av landet, där alla deltar, frågor om landets suveränitet och författning eller allmänt samhällsfrågor, som bör avgöras gemensamt.

Att skydda de Individuella Rättigheterna är statens primära ansvar. Det gäller både externa och interna fiender. Att upprätthålla och skydda den Civila Välfärdsstatens principer och hindra en återgång till dagens samhällsförtryck är vitalt. De detaljerade gränserna för det offentliga behandlas i ett annat sammanhang.

Punkt IV ovan innehåller dessutom två önskemål, som gäller medborgarna och vilka baseras på syftet med individens fulla självförverkligande och utnyttjandet av libertarianismens vidsträckta rättigheter.

För att kunna uppfylla och utnyttja den självständighet och vidsträckta rätt att agera, som i CVS erbjuds individen, bör denne dels inhämta viss kunskap, genomföra visst tänkande och fatta vissa beslut (B), men dessutom under livet agera och utföra handlingar avseende vissa syften (C). Innebörden av dessa två önskemål anges i (4).

Grundvärden

De ovan angivna principerna är naturliga följder av libertarianismens fyra grundvärden. Dessa gäller först en fast tro på det mänskliga förnuftet och dess potentiella förmåga till korrekta bedömningar i alla livssituationer. Det andra avser den absoluta övertygelsen om människans individuella värde och rätt till självständighet (individualism).

En tredje grundvärdering avser ett krav på rättvisa i vilket en viktig del är, att individens rättigheter respekteras minutiöst. Att individuella rättigheter beaktas och människor behandlas lika inför lagen är den högsta formen av rättvisa. Rättvisa kräver också, att individen bedömer och behandlar medmänniskorna strikt enligt identiska kriterier (med undantag för familjen) och agerar enligt detta.

Den fjärde grundvärderingen – medmänsklighet – är egentligen en konsekvens av individens fulla frihet. I och med den sistnämnda förverkligas, uppstår ett behov av hjälp till människor, som av olika skäl inte klarar sig. Ingen realistisk samhällsideologi kan bortse från detta faktum.

Det är då naturligt och självklart att ge dem hjälp. I Sverige har detta historiskt sett åvilat det lokala samhället, och så länge frivillig hjälp, som är högeligen önskvärd inte räcker, fortsätter den principen att råda.

Tidigare delar i denna artikelserie:

 

Text: Dan Ahlmark, ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han publicerade tidigare boken ” Vakna upp! Dags att dö! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”. Han arbetar idag som medborgarjournalist.

Referenser

(1) Contra: Se: Kap.II. Libertarianismens människo- och kunskapssyn
(2) Frihetsportalen.se: Se artikelserien om den libertarianska historiesynen, till vilken hänvisningar skedde i del 1 av denna serie.

Relaterat

Dan Ahlmark
dan.ahlmark@protonmail.com


Dan Ahlmark
Dan Ahlmark
Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav 2017 ut boken ”Vakna upp! Daqs att dö! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”. Dan är medlem i föreningen Medborgarperspektiv.se

1 KOMMENTAR

  1. Hej Dan,

    föredömligt med den angivna katalogiseringen av innehållet i ett feihetligt samhälle.

    För oss som ägnat mycket tid åt att analysera samhället under många år, är de angivna punkterna självklarheter och av den anledningen lätta att förstå. För yngre människor med begränsad livserfarenhet och dito begränsad kunskap av historien behöver man, som jag ser det, ytterligare ett lager av information respektive diskussionsunderlag.

    Lagret jag tänker på består i ett antal “varför?” frågor. Den i mitt tycke allra viktigaste är “varför socialismen är en omöjlig samhällslösning”. Svaret på den frågan är något som socialisterna själva inte vill eller orkar ta till sig (utom den lilla klick som vill ha det så förstås): att i socialismen ligger en obönhörlig väg till tyranni.

    I ett manifest som ovanstående anser jag att man måste på ett lugnt och övertygande sätt, via dessa “varför”frågor måste sticka hål på den socialistiska drömmen, med att visa att den drömmen leder till raka motsatsen; en mardröm!

    Frihet är därför den enda möjliga samhällslösningen även för dem som inte vill eller kan bestämma själva.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Dan Ahlmark
Dan Ahlmark
Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav 2017 ut boken ”Vakna upp! Daqs att dö! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”. Dan är medlem i föreningen Medborgarperspektiv.se

Våra sociala kanaler

Stöd Medborgarpolitik

Stöd vårt arbete med att granska regering och myndigheter. Bli gärna månadsgivare. Klicka på beloppet i knappen.

Populära artiklar

Fler inslag från Medborgarpolitik

Dan Ahlmark: WHO som exekutiv organisation kan bli förödande för Sverige

Artikeln har tidigare publicerats i NewsVoice. Det nya föreslagna pandemiavtalet...

Ahlmark: Ändringsförslagen avseende WHO:s pandemiavtal

Artikeln har tidigare publicerats i NewsVoice. “Olämpliga policyförslag innebär en...

Ahlmark: WHO vill med det nya pandemiavtalet dämpa yttrandefrihet och personlig frihet

Artikeln har tidigare publicerats i NewsVoice. I maj 2024 kommer...

Världen har en tacksamhetsskuld till Västerlandet

Västerlandet anklagas ofta för att ha orsakat slaveri, kolonialism och...